torsdag 30 april 2009

1,5 cm

en mycket liten korsfäst kristus på en tegelvägg.

onsdag 29 april 2009

oundvikligt

det kommer man aldrig ifrån. att man är utländska.

att efternamnet skriker ut det, att utseendet möjliggör alla funderingar.
och att artighetsfraserna man får innehåller frågor.

sen kommer man inte ifrån att man är utlandssvenska heller. när man är i sverige.

om någon skulle undra så vet jag inte längre om jag svarat på fler frågor om varför jag flyttade till italien, på italienska eller på svenska. det har blivit en del av den jag är. på båda sidorna europa.

jag hade aldrig reflekterat över att mitt val innebar att man blev ett frågetecken.
un pesce fuori d'acqua.

.

svart på vitt på vin...

enligt en nyligen genomförd undersökning, finns det nu bevis på vad alla ändå vet, att italienarna inte låter ett glas vin (eller en vinflaska heller för den delen) hindra dem från att sätta sig vid ratten.

12% av italierna mellan 18 och 69 år kör bil direkt efter en måltid de druckit alkohol till, trots att 40% av dem har blivit stoppade av trafikpolis för just alkoholkontroll under de senaste året!

dagens mest lovande tidningsrubrik...


det första jag möttes av när jag klev på bussen var en hop tanter som satt och såg förnöjda ut. har du läst vad som står i gratistidningen idag? (den som delas ut på bussen) undrade dem. och på förstasidan stod något som skulle kunna göra många italienare rika. enligt nya EU regler, passagerarnas rättigheter, ska man ha rätt till ersättning om bussen kommer för sent.

hahaha.

jag har svårt att tänka mig att dessa lagstiftare satt sig in i sydeuropas och italiens verklighet och lokaltrafik.

måndag 27 april 2009

handmålad keramik




jag tänker varje gång att jag ska fotografera honom

men jag möter honom alltid när jag inte har med mig en kamera.

han är drygt sjuttio år och en cykel är allt han behöver för att tjäna ihop sitt leverne. Han trampar tungt och långsamt runt på en gammal rostig cykel, med en grå keps på huvudet. han ler stort och tandlöst och skriker för allt han är värd, att han för små slantar slipar alla dina knivar och saxar. ut kommer någon hemmfru utrusande med förkläde, tofflor och en hop köksknivar i näven.

på sin cykel har han monterat en gammal slipsten. det är därför han cyklar med sådan möda. och med italiensk finurlighet drar han slipstenen med pedalerna och skönsjungande slipar han husmödrarnas knivar så att svetten blänker och han måste rätta till sin keps.

han får några mynt i handen. kanske ett glas vatten eller hemgjord lemonad och sen cyklar han vidare till nästa by. vår tobakshandlare säger att den här farbrorn cyklat runt och slipat knivar i fyrtio år. han är ett levande bevis på en svunnen tid där han cyklar bland nypolerade bilar. om man anstränger sig kan man se honom nynnandes ute på den toskanska landsbygdens grusvägar för fyrtio år sedan. något yngre, mindre kutruggig och med vita tänder. men med samma cykel då ny och blank, och en tung slipsten.

fredag 24 april 2009

jordskalv i Italien

jag har skrivit om tidigare jordbävningar i Italien på travelstart, här.

torsdag 23 april 2009

soporna i Neapel, den italienska staten och verkligheten

att italienarna har liten tilltro till staten är ingen nyhet. problemen Neapel har med sina sopor är inte heller något nytt. sedan en tid tillbaka på italiensk tv hittar man följande reklaminslag som försöker bygga upp en positiv bild av staten som hjälper till, och ge ett intryck av ett Neapel som är rent och städat. tanken bakom kampanjen är fin. men den överensstämmer inte helt och hållet med verkligheten. som med allt annat i det här landet.

här hittar ni reklamsnutten.

onsdag 22 april 2009

Rabatt men inte gratis

Mantovas kommunförvaltning planterar vårblommor i rabatterna runt om i staden. invånarna gräver upp dem och tar med blommorna hem till sina egna krukor. nu har trädgårdarbetarna lessnat och i protest satt upp bilder på hurdana blommor de hade planterat, som en slags kyrkogård, istället för att plantera dit riktiga igen.

måndag 20 april 2009

en liten gränd

sådana som man hittar lite överallt i Italienska städer.

torsdag 16 april 2009

en pirat eller robin hood?

Italien består av en strid ström piratkopior och speciellt av kläder och väskor från de mest berömda modehusen.

nu har det lagts fram en något oväntad idé i Florens. att skicka senaste beslaget piratkopior i staden, 12tusen(!) klädesplagg, till behövande i afrika. ( i vanliga fall förstörs alla beslagtagna kopior.) idéen ska nu avgöras i domstol.

smulor




är titeln på låten.
hon var med i italiens motsvarighet till Idol- X Factor, och nu pratar alla om hennes debutsingel.

onsdag 15 april 2009

en droppe i havet

jag delar och sorterar flaskor. platsen där jag samlar ihop dem vittnar egentligen bara om vin, vin och vin och cocacola, sedan vi ordnade med filter som kör kranvattnet fint som på flaska, har vi drastiskt dragit ner på plastflaskor.

jag lägger allt papper, alla tidningar och alla kartonger i en vit pappkasse från ikea.

jag sparar alla små små plastpåsar som man får i alla pyttebutiker och på marknader och i apotek för de passar precis för den lilla sopkorgen på toaletten.

vi har rejäla och praktiska och slitstarka tygpåsar när vi handlar mat.

men det som skiljer mig mest från italienarna är att jag aldrig slänger skräp på marken eller ut genom bilrutan. jag letar febrilt efter sopkorgar, eller lägger kvitton, bussbiljetter och småskräp i innerfickan på handväskan tills jag stöter på någon.

så släpar jag min samling raccolta differenziata, papper, plast och glas, till den lilla piazzan där de står uppradade med olikfärgade lock fyra stycken soptunnor. jag möts av en överfylld blå tunna, den som är avsedd för osorterade sopor. på marken ligger kartonger, vinflaskor, presenpapper och en trasig stol.

ska det vara så svårt att slänga kartongerna i rätt tunna? eller i en tunna överhuvudtaget? och glasflaskor i tusen glänsade och vassa bitar på marken istället för i igloon två steg till höger, vem tjänar på det? och varför vill inte italienarna förstå att osorterade sopor, indifferenziati, inte betyder det man struntar i att sortera, eller inte orkar sortera, utan det som blir kvar när man sorterat resten?

mitt kors att bära jag är uppvuxen med en grundläggande miljömedvetenhet.

jag ser uppgivet på soporna som ligger på marken och kan inte med gott samvete lämna dem på det viset och böjer mig ner för att flytta kartongerna o presentpappret i rätt tunna, slänger ner trasiga och hela glasflaskor i igloon. sen går jag hem och tvättar händerna med disinfektionsmedel. att vara miljömedveten i italien är att vara som en droppe i havet.

tisdag 14 april 2009

den elektriska rakhyvelns hus



en liten elbutik.

betraktelse av det italien går igenom.

En hel stad med omnejd rasar under en jordbävning. ett nybyggt sjukhus faller ihop som ett korthus. alla säkerhetslagar har inte följts fastän abruzzo är en av de regioner som löper störst jordbävningsrisk. sjukhuset kostade tio gånger så mycket som detvar tänkt. men 95procent har blivit obrukbart.

Det visar sig att vissa byggnader består av sand. hundratals personer mister livet. man förfasas över hur det kunde hända, hur kommunhus och kyrkor rasat och att ansvariga struntat i säkerhetsnormer. man pratar om jorbävningsområden som decennier senare fortfarande inte återskapats. om universitetet i Aquila som har all byråkrati under rasmassor och damm, universitetsstudenter som riskerar att förlora hela akademiska karriärer.

men det pratas om jesusbarn och krucifix som dras fram, oskadade, under ton av sten och cement. man ser en bild på det som återstår av ett sovrum, allt har rasat, rummet gapar som ett hål på andra våningen. madonnatavlan hänger kvar på väggen. den har inte ens blivit sned.

Berlusconi flyger till de olycksdrabbade och lovar att det ska byggas en new town, använder de engelska orden som låter moderna och fina för att tala om något fruktansvärt, att medeltida gränder och hus kanske aldrig kommer att återuppstå. han betalar ett specialteam som fixar tandproteser samma dag som en äldre kvinna går fram till honom med sin tandlösa mun.

varje tvprogram, alla tider på dygnet, propsar på att man ska skicka sms, skicka en euro till offren för jorbävningen. samma media som visade på ur miljoner och miljoner försvann ner i fickorna på sluga personer under sista jorbävingen i början av 200otalet.

Italienarna hjälper varandra. skänker pengar, hjälper till, gråter och tänder ljus i kyrkor. Barnen som överlevde jorbävningen för sju år sedan och som sitter med men för livet och är rullstolsbudna berättar blygt inför tvkameror att man måste börja om. att man måste ta tag i livet.

många hundar har överlevt sina hussar. skadade och dammiga, rädda och ensamma söker det tröst hos brandmän och poliser. man behöver folk villiga att adoptera dem. ge dem mat.

en liten flicka döps i all enkelhet i ett av tältområdena som är uppsatta för det numera hemlösa. hon vet ingenting om vad hon varit med om. men alla gråter. hon symboliserar la rinascita, återfödelsen. samma dag nya skalv som mäter mer än 4 på richterskalan. personer som har förlorat allt men som säger att vi böjer oss inte, vi ska bygga upp allting igen. det ska bli som det en gång var.

man har slutat gräva efter människor. man har hittat nästan 300 döda. inga saknade finns kvar på de officiella listorna. man har hållt begravningarna. fyra muslimska ritualer utöver de katolska. nu börjar man köra bort rasmassorna. städa upp. och det lilla som blir kvar, ska ligga som grund för det som ska byggas upp. på nytt. igen.

Galileo Galilei och Universum

En otroligt välbesökt utställning i Florens, som i snitt ser tusen besökare per dag, handlar om Galileo Galilei. På Travelstart har jag lagt upp en del information om uställningen, som ni hittar här.

söndag 12 april 2009

Varför man bör ta sig runt på cykel i Florens

det har jag skrivit om på travelstart, här.

fredag 10 april 2009

onsdag 8 april 2009

inte så speciellt stabilt


Här hittar ni en karta över de olika områden i Italien som löper störst risk för jordbävningar.


en bar vid Porta Romana


måndag 6 april 2009

...

Det sitter en vithårig kvinna framför en stor svart mikrofon med den statliga televisionen logo. bakom henne ser man rasmassor. stenar och bitar från hus som stått under den italienska solen sedan medeltiden. allt i en hög på marken. damm och förödelse och människor som förlorat allt.

Hon kisar mot reportern som böjer sig ner mot henne där hon sitter. Hennes ansikte blir till rynkor. Små små tårar rinner nerför hennes smala kinder. Jag har förlorat mitt hem och mitt barnbarn. jag har ingenting kvar. sen kniper hon igen sin torra mun och helt tyst bryter hon ihop.

*

Ett litet samhälle som fått rasmassor av närliggande klippor över sig. På den lilla landsortskyrkan, på vårdcentralen och rakt över kyrkogården. På en fotbollsplan har man börjat ställa upp träkistor invid ambulanserna och det orangeklädda räddningsarbetarna. Det är alldeles tyst. Tvkameran sveper över samhället. det ser ut som en krigszon. man kan inte annat än tänka på död. Nyhetsankaret i studion säger bara. de har inga tårar kvar.

På en av de husväggar som fortfarande står intakt sitter ett litet manifest. Det står att tisdag den 7:e april ska det hållas en kurs i samhället om hur man går till väga vid en jordbävning. Men tidigt på måndag morgon den 6;e april strax innan klockan fyra, innan solen gått upp och medan folk sov trygga i sina sängar, kom jordbävningen.

allvarlig jordbävning

Tidigt imorse drabbades Aquila i Abruzzo-regionen av en rejäl jordbävning. Den största jordbävningen under 2000talet i Italien. 6,3 på Richterskalan. De första nyheterna talar om 27döda och tusentals hemlösa, men det kommer förmodligen att öka. Bland annat ett sjukhus och ett studenthem har förstörts.

Här hittar ni de första fotografierna.

lördag 4 april 2009

...


.....tackolov finns även den italienska landsbygden. Fram till slutet av andra världskriget var det just den som höll majoriteten av italienarna. Små trattorior, farbröder på bänkar i skuggan på de heta sommareftermiddagarna, gamla stenhus omgärdade av olivträd, grusvägar och små alimentaributiker med traktens frukt och grönsaker och granngårdens oxkött och ägg.


hela inlägget på travelstart, här.

fredag 3 april 2009

Inte som det var tänkt

En äldre kvinna transporteras i hög fart med ambulans till sjukhus. Hennes 79 årige man följer efter ambulansen i sin bil, men kör av vägen. Och avlider.