lördag 27 september 2008

en sann historia

en ung man från Tunisien åker till italien med sin bror i början av 2000talet. han åker in och ut ur fängelser för småbrott och narkotikinnehav. sen träffar han italienska, hon konverterar till islam och de gifter sig. de får en liten son.

men i det mellanstora samhället i norditalien där de bor går det inte riktigt ner hur familjen lever. oväsen och högljudda ska de visst vara. han är muslim och åker in i fängelse på nytt för narkotika.

så en kväll tar flerfamiljshuset familjen bor i eld. när brandkåren kommer till platsen hittar de den unga kvinnan, hennes mamma och den lille sonen knivmördade. någon har sedan tänt eld på gardinen i lillpojkens sovrum. i trapphuset ligger svårt skadad en äldre granne ( som genom ett mirakel överlever) vid sidan av sin mördade fru. ett blodblad. media går genast ut med att den tunisinske mannen saknas och att han förmodas ha haft ihjäl sin familj och sin svärmor.

men mannen befann sig i tunisien hos sina föräldrar och skyndar sig tillbaka till italien. jakten på mördaren tar fart. vem har ett motiv starkt nog för att genomföra något sådant? italien för ingen ro, tills brottsutredningen fastställer att dådet utförts av två människor, av grannparet som bor under familjen. hon, en pedantiskt kvinna i övre50års åldern som arbetar som städerska, förmodligen hjärnan bakom allt, och hennes man, en fåordig och innåtvänd man som kör sopbil. den gamla grannen som överlevt anfallet vittnar mot dem. han är säker.

de hade planerat allt. för de ville inte ha sådana grannar. av oljudet fick de migrän.men tvingats döda även grannarna som hörde oväsendet och gick för att se vad som stod på. sen slängde de kläder och redskap i en soptunna som en halvtimme senare tömdes av kollegerna till mannen. de åker till mcdonalds och äter varsin meny. kommer tillbaka lagom för att se brandbilar och ambulanser och mediauppbådet. de visar upp kvittot från hamburgerkedjan och de får vara ifred av polisen. de pratar i media och den elake tunisiernh och hans underliga vänner.

när det hela uppdagas blir det ett enormt mediaintresse kring fallet. det görs en kortfilm som visar på hur morden gick till, alla steg i rättssalen följs av videokameror och tidningar.
och den unge mannen blir känd. änkemannen. italien skäms över att på en gång ha pekat ut honom som skyldig bara för att han bär ett muslimskt efternamn. han sitter i tvsoffor och talkshows. han gömmer sina rödgråtna ögon bakom armani och dolce e gabbana brillor. han säger att han aldrig kommer förlåta. den hårde, coole änkemannen.

han lär känna en av de viktigaste personerna inom italiensk underhållning, en manager som skapar kändisar och fyller tv och tidningar till bredden av dem. de blir vänner och änkemannen blir en VIP. han besöker diskotek, skriver autografer och avböjer oanständiga förslag.

hans fru och son vill han begrava i sitt hemland med muslimsk ritual. det hade hon velat säger han. tillsammans med sin managerkompis flyger han ner till begravningen i tunisien tillsammans med en troup fotografer, paparazzis. han säljer det hela till högstbjudande kändistidning.

den numer kände änkemannen som poserar vid sin fru och sons grav. han som aldrig kommer att förlåta.

så länge mediaintresset ligger på lever han i flärd. är känd och går på kändisfester. fler dyra solglasögon och testimonial för kläder för ungdomar. men sen bryr sig inte någon om det hela längre. media följer sin rytm och den unge mannen återgår till sitt. han återgår till att sälja narkotika och pyssla med halvt olagliga saker.

han hamnar på löpsedlarna igen när han åker i fängelse. sen kommer Berlusconi till makten, tackvare en allians med ett mycket främlingsfientligt parti. och när de nya lagarna manglas ut finns bland annat en som berör änkemannen. alla icke-italienska personer som döms till fängelse i italien ska utvisas.

han hade ansökt om italienskt medborgarskap innan han hamnade i fängelse, han hade ju varit gift med en italienska. men nu blir det ju inte av. och sista kapitlet i den har historien slutar med att änkemannen,som i verkliga livet heter Azouz Marzouk, kommer att med största sannolikhet sitta på ett flygplan med destination tunisien redan på måndag.

foto o länk
www.lanazione.it

6 kommentarer:

Anonym sa...

Oj! Snacka om historia. bra skrivet.

/Lisa

Anonym sa...

Purtroppo la situazione per gli immigrati in Italia é molto brutta. Non me lo sarei mai aspettato ma l'Italia sta diventando un paese molto razzista.

Alessandro

Fröken L sa...

Vilken historia! Ack så tragisk!

Kram Dila

Anonym sa...

Italien riktar ofta sin (mediala) uppmärksamhet åt helt fel håll.

Anonym sa...

Vilka livsöden. Jag vet inte vad i det hela som skrämmer mig mest faktiskt.

mariia sa...

Hoppas allt e bra me dig!

Du har en utmaning hos mig!

//mariia