en änka, 11euro och en aperitivo..

vi kliver in i djuraffären. dét sitter en grå pappegoja i en bur som säger " ciao ciao" när han ser oss. en äldre gubben i kofta kliver fram bland en hop hundleksaker.

hej, vi har en undulat-änka. hennes man dog imorse. har ni en ny?

vi går in i ett rum där det står en bur med säkert 20 undulater. i alla möjliga färger. vilken vill ni ha? frågar djuraffärsgubben. vi ser på varandra. hur gör man när man ska välja en ny man åt en änka, sådär på stående fot? Guendalina är ljusljusblå. celeste. kanske en blå undulat i en annan nyans. hålla sig till samma färg liksom.

vi pekar på en mörkblå nästan lila i lysrörsljuset. han blir bra säger vi. okej. ett ögonblick senare har vi en liten pappkartong med en blåundulat i.

11 euro. säger djuraffärsgubben.

dyrare än så är det inte att arrangera ett äktenskap.

på vägen hem när vi kör förbi vår favoritbar säger min karl, vi kan väl stanna o ta en aperitivo?sagt och gjort. tjejen i baren som blivit en av våra vänner, undrar varför vi ser så sammanbitna ut. för att en av våra undulater dog. så vi har åkt och köpt en ny. han sitter i bilen och väntar. "men nej", utbrister hon," ta in honom han kan väl också få vara med!" så min karl går ut till bilen och bär in pappkartongen med undulaten och ställer honom på bardisken.
sen småpratar vi och dricker drinkar ich äter snacks och stuzzichini. den nye mörkblå sitter och tittar ut genom ett litet lufthål.

"så fick han sin svensexa!"skrattar hon när vi bär ut honom och åker hem. för nu blir det allvar. nytt hus och ledsen fru.

ja. så nu sitter den nyblivna ledsna ljusblå änkan Guendalina och den 11euro mörkblå nyinköpte och lär känna varandra. och nu under middagen ska vi ha familjeråd och hitta honom ett namn.