onsdag 31 mars 2010

på en husfasad längs via Faenza


för det fina med italien är att detaljerna är oändliga.
det finns alltid något nytt att betrakta.

tisdag 30 mars 2010

katolska kyrkan, pedofili, celibat och kvinnliga präster

känsliga ämnen på sista tiden här i italien.
så man har gjort en undersökning, vars resultat tål att tänkas på.

59% av italienarna tycker att det finns ett samband mellan prästernas celibat och pedofilin inom kyrkan.

Hela 56% tycker vidare att det vore rätt att ta bort celibatet både för präster och för påven själv. även om en minoritet tycker att prästerna kan få gifta sig, men absolut inte påven.

men kanske mest positivt, tycker jag är att hela 68% av italienarna tycker att även kvinnor ska få bli präster (en ökning med 7% bara sedan 2006).

Så det italienska samhället håller sakta på att modernisera sin syn på kyrkan. frågan är om den katolska kyrkan tänker ta ställning till det.

söndag 28 mars 2010

trött på lagomSverige?

Hej!
Jag heter Jenni och är så otroligt trött på lagomSverige att jag vill flytta någon annanstans och eftersom jag pluggar italienska nu så kommer det förmodligen att bli Italien.
Jag kan tänka mig att du får den här frågan jämt och ständigt men jag undrar hur du gick till väga när du flyttade ner till Italien. Tog du bara ditt pick och pack och satte dig på första bästa plan och det råkade gå till Florens?

---

haha.nej. jag skaffade mig ett sommarjobb och åkte ner. och av en slump blev jag kvar. jag tror det kan löna sig att veta att man har ett jobb och ett boende inledningsvis. det kan räcka med ett aupair jobb eller liknande. du har den stora fördelen att du redan kan italienska så du kan nog hitta något. hur jag hamnade i Florens och överhuvudtaget blev kvar i italien och lämnade lagomSverige bakom mig är en lång historia.

fredag 26 mars 2010

två svenskar som skriver om ondska och en italienska som gillar det


På sida 229 i veckans italienska Vanity Fair finner jag Hellström & Roslund, hyllade av en kvinnlig litteraturkritiker som definierar sig som una rompipalle som aldrig förstått sig på Stieg Larsson böckerna. men nu har hon hittat sina svenska favoriter i deckarträsket.

Boken "Tre secondi" utkom nyligen och var den första som översatts till italienska. jag som läst alla (på svenska, kanske ska tilläggas ) utom just den här boken, fick ju helt plötsligt något att se fram emot.

tisdag 23 mars 2010

italiensk lokaltrafik - ett dilemma

åker man buss, betalar man för sig. väldigt svenskt och väldigt politiskt korrekt.rätt ska vara rätt.

men när bussen hoppar över, inte en (för det räknar man alltid in) avgång utan kanske tre fyra. eller när bussen istället för att följa tidtabellen kör tilllbaka till garaget. eller när det inte kommer någon buss alls. eller gud vet vad. då, just då, har man ingen lust att betala och stämpla biljetter, för det är inte längre någon service. nessun servizio pubblico. ibland är det snarare ett problem att åka lokalt, än en fördel (vilket det borde vara för miljön, trafiksituationen och komunen).

och många italienare struntar i biljetten. som ett plåster på såren för de gånger bussen inte dyker upp eller kommer för sent och orsakar problem. och det vet ju såklart lokalbuss-cheferna om.

men nu har florens lokaltrafik Ataf, bestämt sig för att bekämpa dessa portugiser (ja, för så kallas gratisåkarna folkmun) men kontrollanter som hoppar på av alla bussar och bötfäller alla utan biljett. man kan läsa i lokaltidningen att de slagit rekord i böter på sista tiden. för de letar portugiser dygnets alla timmar, och på alla linjer.

jag vet inte hur många gånger på sista tiden som en buss hoppar kanska tre avgångar, och sen hips vips dyker det upp en kontrollör. och då föds automatiskt frågan bland italienarna

är det bara de som åker buss som har en skyldighet gentemot bussen (i det här fallet att betala biljetten), eller har även lokalbussarna en skyldighet gentemot kunderna (i det här fallet att iallafall hålla tidtabellen någorlunda)?

och även om jag tycker att åker man buss så betalar man biljetten. ställs jag inför ett dilemma. när man kommer för sent till jobbet fastän man räknar in två bortglömda avgångar när man planerar? eller när man inte kommer till jobbet alls för att det är strejk? eller när bussavgångar uteblir helt? eller när man för stå som en makrill i burk för att bussen är överfull?

åker man buss, betalar man för sig. väldigt svenskt och väldigt politiskt korrekt.rätt ska vara rätt.
eller?

gamla stan

måndag 22 mars 2010

tålamod

jag och bloggen genomgår förändringar i veckan.
pö om pö.

torsdag 18 mars 2010

när blev flerspråkighet ett handikapp?

när jag skulle börja plugga här i Italien var det en del personer som var övertygade om att jag ändå aldrig skulle kunna komma upp på samma nivå som italienarna, då italienskan inte var mitt modersmål.att jag liksom skulle förbli en serie b spelare rent språkligt. rimliga konstateranden kanske. men som jag vägrade tro på.

och nu sitter jag och skriver på kreativ italienska åt ett företag, och får beröm. anses vara den som bäst kan utrycka sig beskrivande på italienska. och jag är enda utländskan. jag sitter inte och säger att jag är lika bra på italienska som svenska. jag sitter och säger att man ska tro på sig själv och sina förmågor.

ett genuint språkintresse, studier, en gnutta språköra och massa vilja och främst mod att försöka hävda sig på samma nivå. det kan man döda tråkiga och pessimistiska farhågor med.

yes.

måndag 15 mars 2010

italienare och TV

vi pratade om det här en dag på jobbet. om italienare och tv. om hur tv'n tagit sig en sådan självklar plats i italienska hem. radio och internet och tryckt media har inte en chans. det är det som är på tv som räknas och som är viktigt. och som existerar.

en av konsekvenserna är att tv'n alltid är närvarande i italienska hem. överlag är det svårt att vara i ett italienskt hem utan att en tv-apparat står och flimmrar någonstans. det var det vi pratade om. att i italienska hem står det nästan alltid en tv-apparat på. som bakgrund. hela dagen. att de flesta inte känner sig hemma om de inte slagit på tv'. jag som uppskattar tystnad eller radio kan bli galen. speciellt på min sambo som liksom av bara farten slår på tv'n när han kliver in genom dörren. men han är långt ifrån ensam. han är ungefär som alla andra italienare.

(onekligen har många svenska hem också tv'n på i tid och otid.
men nu bor jag ju här. så jag tar upp det här.)

jag tycker att radio och tidningar är otroligt underskattade i italien.
och att tv'n förorenar överallt.

söndag 14 mars 2010

torsdag 11 mars 2010

buon compleanno bionda!

imorgon, eller om en timme lite drygt, fyller jag år. och dagen till ära strejkar italien hejvilt. bussar, tåg, flygplatser, motorvägar, bärgningsbilar (?) och trafikskolor (??)..

för att ta mig hem från jobbet så kommer min privatchaufför hela vägen in till stan och hämtar mig. för att ta ut mig på en födelsedags aperitivo på ett flair ställe.

oh. yes. jag har har bott alldeles för länge i det här landet är min spontana tanke varje år dagen innan min födelsedag. och varje år gör jag ingenting åt det. vad det nu betyder egentligen.

det ska vara snövindar och iskallt också. men viktigast av allt, min lyxfrukost inne i stan i en fin pasticceria - veckans höjdpunkt och heliga halvtimme. och enda anledningen till att jag orkar stiga upp tidigt en fredagmorgon.

tisdag 9 mars 2010

det var väl det jag visste

att rödvin varje dag hjäper dig hålla figuren.
hur förklarar vi annars alla dessa smala italienskor?
och att jag aldrig varit så smal som sen jag flyttade hit och dricker vin varje dag?

söndag 7 mars 2010

svenkar och matlagning - en förvånande vetskap

Efter tipset från mina läsare har jag sett några avsnitt av "landet brunsås". trevligt upplägg och mycket sevärt även om ämnena som tas upp egentligen förtjänat mer.
hursomhelt, något som gjorde mig väldigt häpen var att medelsvensken bara ägnar 15 minuter om dagen åt matlagning. det trodde jag inte, och kan inte påstå att jag upplevt heller.

Är det så illa?

I min släkt har matlagning alltid fått ta sin tid, och halvfabrikat användts i mycket liten utsträckning. micro-mat har jag extremt liten erfarenhet av. och min familj är en helt vanlig familj. så jag undrar om det verkligen kan vara sant att svensken står så lite vid spisen. blir det snabbmakaroner och falukorv alternativt färdig pyttipanna varje dag eller? jag har svårt att tro det.

för att knyta ämnet till italien, så blir väl ingen förvånad om jag säger att mat tar tid här. av främst två anledningar, man lagar väldigt ofta mat från grunden utan halvfabrikat. och man njuter av måltiden och då ingår liksom matlagningen i det. om man utan att ljuga kan säga att italienarna försummar frukosten, så kan man säga att de lägger stor vikt vid lunch och middag.

så, jag vet inte, om landet brunsås pratar strunt, eller om min familj som lagar riktig mat, som tar skälig tid, och sen sitter vid ett köksbord pch äter den och pratar och umgås, helt plötsligt blivit onormala.

onsdag 3 mars 2010

tisdag 2 mars 2010

Att älska sig själv, och att vara Berlusconi

för inte så länge sedan satt man och höll på att få vinet i vrångstrupen, för Berlusconi är minsann självmarknadsföringens man.

ute i tidningskioskerna kan man köpa en liten bok som heter " vi älskar silvio" och som tar upp hans liv och intressanta besök och gärningar. man ska minsann veta att värdesätta sig själv.
hahahahaha

40 prenumerante på Bloglovin!

det var ju inte illa!