vad händer ikväll?

en hel massa, för staden håller öppet fram till tidig morgon!

jag har skrivit mer utförligt om la notte bianca på travelstart bloggen.

så, det blir en lååååång natt.

"ah..det gamla och det fria..detta blir en pizzeria"

vad har jag gjort egentligen, att det är så här enkelt att driva med en...
vad säger man?
pappa jag ville ju inte ha en italienare - det bara blev så..
hahahaha
(missa inte axelvaddarna förresten)

idag vid piazza duomo

så äntligen har vi fått lite blommor och grönt vid il Duomo. underbart fint.
jag tänkte på det idag, vilken tur man har som går förbi en av europas vackraste monument varje dag på väg till jobbet.

jag citerar Marcus Birro

för han har lyckats uttrycka sig så bra i sin fotbollsblogg, så här på en gång efteråt.
(fetstilen har jag lagt till)
-------
(...)
Zlatan. Min vän. Min älskade hjälte. Du lämnade Inter för att få vinna Champions League. Nu är du utbytt och utslagen av ditt gamla lag. Det lär os salla något om lojalitet. Det lär oss något hur det är att älska en klubb, ett klubbmärke, en stad, ett lag, en fana. Fråga Zanetti.

Vilka vita hjältar. Etoó! Världens bästa anfallare spelar världens bästa försvarsspel. Lucio. Mamma Mia vad bra han var ikväll.

Jag har aldrig älskat Inter som jag älskar dem ikväll. Det här är en långt större bedrift än att vinna med 3-1. Serie A käkar hela världen.

Helt otroligt!

Alla älskar Barcelona. Alla står och applåderar detta fina, välspelade Barcelona. Ingen har något elakt att säga. Alla är fina människor med Unicef på tröjorna.

Därför är det extra anmärkningsvärt att Sergio fult, uselt och lågt kastar sig som en trasa för att få (före detta Barcaspelaren) Motta utvisad. Redan Mona Sahlin visste att det är en större skam när människor (eller fotbollslag) med hög moral och solidarisk svansföring beter sig illa. Fallet blir tyngre.

(...)
-----------
yes.
det första Mourinho säger till italiensk tv efter matchen, är att det är det lyckligaste ögonblicket i hans karriär. det säger en hel del. efter 38 år är inter i final igen. efter att ha slagit både chelsea och barcelona.

sommartider hej hej

jag har sju myggbett på min högerhand.

Nya skor - nya äventyr!

jag har bokat en weekend till Barcellona. jag ska dit med min bardomsvän, och bästa vän, lovisa som flyger ner från Sverige. det ska bli så kul och välbehövligt. så nu har jag valt ett par sandaler från sommarkollektionen på mitt jobb som ska med på resan! passande nog ett spanskt märke.

sommarhetta, ett kylskåp, rödvin, starkkryddad mat och några pitbulls.. del 1.

det är början av augusti 2003. en av de varmaste och mest kvava somrarna italien kommer att komma ihåg under 2000talet. termometern visar långt över 35 grader i skuggan och fukten klibbar sig fast. det är en dag då det inte finns ett moln på himlen och då syrsorna spelar i skuggan av de höga pinje o eukalyptus träden. de är nästan öronbedövande högt. Florens är en kokande gryta. asfalt och stenhus. trafik och dumdristiga turister.

min då nyblivne sambo ska köra ett kylskåp upp till sin storebror som jag vid det laget inte hunnit träffa. ett kylskåp. onekligen något man inte kan leva utan under den heta italienska sommaren.

min sambo har en liten lastbil. vi boxar in kylskåpet och ger oss ut på de smala landsvägarna. gräser är gult och sönderbränt av solen. landskapet ligger i dvala under dagens varmaste timmar. lastbilen har ingen airconditioning och vi har rutorna nervevade och de varma luften virvlar omkring oss. man hör syrsorna likaväl.

hans bror bor i grannkomunen Prato halvvägs upp på ett berg, eller snarare en kulle täckt av olivträd och skog, i ett gammalt, enormt stort, stenhus där det en gång hölls diverse djur och jordbruk. nu bor han där med sin tjej och deras hop av pitbull terriers. men utan kylskåp. och under an av de varmaste somrarna i mannaminne har de köpt ett nytt kylskåp som vi nu har med oss där vi tar oss fram på de toscanska landbygdsvägarna under förmiddagssolen. jag sitter där på passagerarplatsen, i värmen, med sommarluften som rufsar om mitt lockiga hår,och föreställer mig platsen dit vi ska. plötsligt börjar vi slingra oss upp längs en smal smal väg som går i zick zack..jag tänker på barnfilmen bamse, och huset där hans farmor bor. för så smal är vägen, medan den slingrar sig upp bland olivträd och områden vinrankor. den enda skillnaden är att min sambo tutar varje gång vi närmar oss en kurva längs med berget för att vara säker på att eventuella mötande bilar stannar, för plats för två finns det inte. och vi vill ju inte rasa ner i det tvära diken och ras som omgärdar den smala vägen.

jag blev intervjuad

och nu kan ni làsa om mig och mitt liv i norbottens kurirens helgbilaga.

gli anni di cristo

ja, just det. jesus kristus ålder. lustigt att man aldrig reflekterar över det i sverige men att det är ett så myntat uttryck här. att veta jesus ålder hör till allmänbildningen även för de minst allmänbildade.

så, hur gammal blev allas vår jesus?

_______________________________
svar: 33 år. lika många år som max fängelsestraffet i italien; l'ergastolo.

italien är så fint på våren.

Tävling! vinn 2 par skor från italienska Romanofirenze!

Alla ni som älskar skor - och fotografi!
Det här kan ni inte missa, vi drar igång en tävling på jobbet idag:

Första pris är två par valfria skor från romanofirenze.com's sommar kollektion, andra pris är ett valfritt par!

tävlingsregler

Tell me you'll be there!

kulturveckan i Italien

på travelstart har jag skrivit om när den italienska kulturveckan drar igång, och vad den innebär!

questi svedesi!

ett ikea kök håller för allt.

öppna vinet dilemmat

dricker man minst ett glas vin till lunch och middag varje dag öppnar man en del vinflaskor i slutändan. varvid dilemmat:

ska man skruva bort korken från vinöppnar-skruven direkt, eller hänga tillbaka den med korken kvar och ta bort den när man ska öppna nästa flaska?

jag kör på att låta den sitta kvar på skruven och ta bort den nästa gång. min sambo kör på att ta bort den på en gång och blir störd om han måste börja med att skruva bort en gammal kork för att öppna en ny flaska. ungefär lika störd som jag blir om jag när jag hällt upp ett glas vin måste meka bort korken.

inte längre som det en gång var tänkt

here we go again

efter ett litet uppehåll (då dem bytte ägare) bloggar jag för travelstart igen..

-hur man vet att våren kommit till Florens.
-konstutställning på Palazzo Strozzi
-italiens svar på mcDonalds

ps. jag vet att de söker bloggare som sitter utomlands. man får inte längre ut rena pengar för det. men det lönar sig genom resecheckar .ds.

vart tog kvällen vägen?

jag slutar jobbet halv åtta. innan bussen får för sig att komma och skjutsa hem mig hinner det gå en halvtimme. bussresa. cykel hem. och så middag som minst tar en timme i sann italiensk stil. kvart över tio sminkar jag av mig och låter valparna (ja, vi har en valpkull jackrussells sedan i januari - vill ni ha en?) käka kvällsmål och busa.

sen, äntligen sängen.

ett år senare

För ett år sedan skakades italien av den fruktansvärda jordbävningen i Aquila. Det är svårt att tänka sig en stilla vårmorgon som denna. men italienarna är ett folk som hela tiden tvingas genom svåra utmaningar. och varje gång tar de i med nya krafter och leenden. det är kärnan i det fina med italienarna. att det alltid reser sig.

glad påsk

jag fick förlängt kontrakt fram till mitten av juli. det är långhelg. såhär fint blommar fruktträdet hos grannen. imorgon åker jag till havet. how nice.

..

amerikanerna har flipflops och kortärmat till långt in på kvällen nu.
det är ett vårtecken så gott som något i Florens.