måndag 24 september 2007

ett kvinnoöde på Sicilien.

Flickan hette Rita. Hennes kors var att hon föddes på Sicilien, i Trapani, i en famiglia mafiosa, en familj som var medlem i maffian. Hennes far var en högt uppsatt mafioso, och hennes bror hade påbörjat samma karriär. Hennes mor höll dem båda männen om ryggen, så som många sicilianska kvinnor gjort innan henne, coh så som många sicilianska kvinnor kommer att göra långt efter henne. Men Rita förstod henne inte.

I början av nittiotalet utbröt en fejd mellan olika maffiafamiljer på Sicilien. under samma tid som dem berömda maffaiamotståndarna, och inte mindre än högt uppsatta sicilianska domare, Borsellino och Falcone, som bäst jobbade på att bryta ner, göra om den italienska straffbalken och fängsla mafiosi.

Ritas far, avrättades i sin bil under den här perioden, av rivalfamiljen. Ritas nygifte bror, lovade hämnd, men blev skjuten i sin lägenhet framför ögonen på sin fru några dagar senare. Rita var sjutton år och kände sig fånge i en situation som hon hatade. Ritas mor teg.

samma år, sjutton år gammal, sade hon till sin mor att hon skulle till skolan, men tog bussen till polishuset. hon presenterade sig och fick prata med Borsellino. Rita blev den första unga kvinnan som vågade välja ett liv som "pentito". (namnet man ger på mafiosi som väljer att gå över på den italienska statens sida, och som i utbyte mot att berätta allt dem vet om maffian, får en ny identitet och skydd av staten. den huvudsakliga anledningen till att man vet så pass mycket om hur maffian fungerar - är tackvare dem pentiti som Borsellino o Falcone tog under sina vingar.) en hel dag berättade hon allt hon visste om maffian, och det var en aldrig sinande ström av information, hon var ju född och uppvuxen i den miljön. samma kväll skickades hon med tåg till Rom. det sista Borsellino sade till henne när han vinkade av henne var" ta fram italiens karta och klipp ut och släng bort den triangel i havet där sicilien ligger. För dig kommer Sicilien aldrig mer att existera"

Rita tillbringade dem följande två åren i Rom, i en lägenhet på fjärde våningen, med utsikt över staden. hon läste in gymnasiekompetens och levde under falsk identitet. Hennes mor anmälde Borsellino för kidnappning av minderårig och sade att hennes dotter aldrig frivilligt hade blivit en pentito. Rita var helt ensam, och försökte skapa sig ett eget liv, långt från allt hon kände till, medan hennes mor ändrade inställning och började ställa upp på intervjuer i tv där hon öppet sade att hon föraktade sin dotter.

Borsellino och Falcone drog hundratals mafiosi inför rätta, ändrade dem italienska lagarna så att dem kunde komma åt maffian och blev ovänner med inte bara maffian utan med hela den del av det italienska samhället som lever i symbios med den. Borsellino och Falcone, fick leva med livvakter dygnet runt, och tvingades flytta sina kontor till en bunker. dem gav upp sina friheter för att bekämpa italiens mörka sida.

Rita tydde sig till Borsellino och gjorde honom till den far hon inte hade, kanske aldrig hade haft. och tog sig med möda framåt i tillvaron. men maffian gav inte upp. Trots de extrema säkerhetsåtgärder som omringade de två sicilianska domarna, lyckades dem ta livet av Falcone. I maj 1992 sprängde maffian hundratals meter av en motorväg i luften precis när Falcones bil med vakter och efterföljande polisbilar passerade. Rita tog del av nyheten genom tvnyheterna och kände hur hela hennes tillvaro började skaka. Borsellino insåg att nu var det inte fråga "om", utan frågan om "när" han själv skulle gå samma öde tillmötes. men han fortsate sin kamp mot maffian och vägrade visa sig undergiven.

Borsellino dödades av en bilbomd, som väntade på honom utanför hyreshuset där hans mor bodde. Han dog när han var på väg att besöka henne. även denna gång fick Rita nyheten genom tvnyheterna och i sin dagbok skriver hon om hur desperat hon känner sig. att när inte längre Borsellino finns vid hennes sida, har hon ingen alls. ingen som någonsin kommer att förstå henne eller förstå vad hon går igenom. Hon står framför det öppna fönstret på fjärde våningen och ser ut över Rom. och hon är ensam.

Ritas livlösa kropp hittas samma kväll. På trottaren nedanför ett öppet fönster. hon hade modet att bryta upp, att gå emot den kultur som fött och uppfostrat henne. men hon hade inte kraften att överleva, inte själv. Ritas gravsten skändas dagen efter hennes begravning. det är hennes egen mor som tar ut sin ilska med en hammare mot marmorskriften som bär hennes dotters namn, som bär hennes dotter, en pentito's, namn. maffian är så mycket mer än vad man kan tro. maffian är tillräckligt stark att bryta det band av kärlek som torde vara starkast av dem alla. bandet mellan mor och dotter. Ritas mor höll dem båda männen om ryggen, hon höll hela maffian bakom ryggen, så som många sicilianska kvinnor gjort innan henne, och så som många sicilianska kvinnor kommer at göra efter henne. och på så vis ge liv och makt åt den italienska maffian. Men Rita förstod henne inte. Hon var inte den sortens sicilianska kvinna. hon tillhörde den del av den sicilianska befolkningen som gör vad dem kan för att bekämpa maffian. kanske var hon så mycket starkare, rättfärdigare och modigare än sin mor. men hon betalade med sitt liv.

7 kommentarer:

Lovan sa...

Bra skrivet! Ja, vilken värld det där måste vara..Vill man ens veta allt?

Jenny sa...

Nu säger de själva på sicilien att maffian inte finns, att den inte existerar längre (då det inte längre är öppna eldstrider). Det är ännu farligare, för nu har den gått under jorden och in i politiken och har länge utökat sina tentakler i hela Italien. så den "gamla maffian" har förnyat sig och hittat nya marker... Har funnit kärleken i en sicilienare som otroligt gärna vill återvända dit. Jag tvekar då jag helt enkelt är rädd för att bli en av dem,en av dem som är så rädd att jag förnekar att maffian finns. Men som min siciliano säger: "Om inga sicilienare med mod och kunskap återvänder till Sicilien så låter vi vår terra förpestas av dem". Så jag hoppas att alla de som åker till fastlandet för att studera återvänder till Sicilien med sin kunskap och försöker förändra! Följer din blogg och läser allt du skriver (även om detta är den första komentaren:) ) och jag gör det med nöje! //Jenny

Den där Manuela sa...

riktigt gripande historia..

sophie sa...

jenny: du har rätt i mycket av vad du skriver. utan siciliani med rättskänsla och mod, är det hopplöst att försöka bekämpa maffian.

Annalisa sa...

tänk vad mycket man inte vet om maffian. det låter skrämmande. bra skrivet!

Sandra sa...

Vilken historia! Den är så levande. Jag skulle vilja sätta mig på ett café med dig och höra mer om det italienska samhället men framförallt hur Du upplever maffian...

Anonym sa...

Tack för en viktig och läsvärd berättelse. Tack för en intressant blogg. MEN du verkar inte ha kolla på skillnaden mellan "de" och "dem". Du skriver väldigt ofta fel. Mitt tips är att du kollar upp och rättar till, på så sätt nöjs nivån på din blogg ett snäpp ytterligare. //B