fredag 18 september 2009

bomber o granater i folkhemmet


i italien är krig något som lever mycket tydligt nell'immaginario collettivo.

möjligen för att andra världskriget gick hårt åt på Italien och nästan alla familjer har krigshistorier att berätta.
möjligen även för att italien är med i nato och italienarna vana att dra ut i krig å andras vägnar eller stå bakom Usa, som de fortfarande har ett osunt mindervärdeskomplex och en minst lika osund tacksamhetsskuld till efter just andra världskriget.
möjligen för att den fattigdom många delar av italien lever med, gör att en militärkarriär kan vara en klassresa. eller enda utvägen för att inte fastna i lokala kriminella organistationer.

och oavsett anledning, är det en del av vardagen här. och nu sist när 6 unga soldater omkommit i kabul blir det extra tydligt. änkor som håller i minnesstunder år och år efter makarnas död. barn som följer i sina stupade fäders fotspår och går med i armén, media som pratar om hjältar och italienska flaggor på kistor som landar med militärplan och möts av statens höga huvud och nyhetsreportrar.

och som svensk kan man nog aldrig riktigt förstå.

foto med Alberto Sordi dom soldat i filmen La Grande Guerra, från www.hyper-ware.com

6 kommentarer:

Unknown sa...

Mycket av det italienska krigshistorien är väldigt lik den finska: partiotiskt, medaljer, uniformer och militär karriär anses som något bra. Har två italienska vänner som är i Afghanistan just nu och båda kommer från familjer som har mer än de vanliga övriga. De har valt militära vägen pga av patriotism (heter det så?). Bara två exempel.

sophie sa...

johanna:

ja det var nog en bra jämförelse..min morfar är från tornedalen, och han växte upp vid gränsen under kriget - och blev militär.

Marina sa...

Min svåger ska snart till afganistan för tredje gången... Hemskt när det händer såna här saker. Sen är ju väldigt väldigt många militärer från syditalien, i min pojkväns familj har alla män i tre generationer varit antingen soldater eller carabinieri... Och ja, håller med om att det finns stora likheter mellan italiens och finöands krigshistoria, fanns till och med en italienare som stupade i vinterkriget i finland, och en finländare som tog del av garibaldis expedizione di mille! Tur iallafall att italien har yrkesmilitär, så ingen tvingas åka ut på nato-uppdrag.

Anonym sa...

jag förstår inte riktigt vad du menar att som svensk är detta svårt att förstå. men det är klart, det är mycket som svenskarna inte förstår...speciellt av andra länders historia, kultur och traditioner....å svenskarna som ska vara så "öppna" mot andra kulturer....mah!

sophie sa...

anonym:

jag menar helt enkelt, att den svenska kulturen inte har det här inslaget. jag lade ingen värdering i det. det var ett konstaterande.mah! på dig själv!

Anonym sa...

ja riktigt så lät det inte. vad är det som är så svårt att förstå i detta som svensk? jag är själv, mer el mindre, svensk, och bor i italien sen 15 år, å jag förstår allt detta mycket väl! Dessutom så som bloggare får man vara beredd att ta lite kritik...speciellt när man själv skriver starkt och kritiserande (nu syftar jag ej mest t denna artikel) om det landet man lever i!