det är en underlig känsla att sitta och bläddra i svartvita foton från40 och 50talet. foton av ett italien som inte riktigt finns kvar. se bekanta platser i en annan tid. och ha en relation till personerna på fotografierna, veta vilka de var och känna igen personer som vuxit upp och hunnit bli gamla.
jag känner mig närmare italien på något sätt över att kunna sätta mig in i foton från förr. och kunna relatera till dem. precis som jag gjort med de svartvita foton jag hittade hon min morfars mamma när jag var liten.
det gör att man känner sig hemma.
integrering är inte bara nutid. det handlar om att kunna relatera till ett nytt land även bakåt i tiden. föreställa sig platser såsom de var förr, och känna att man förstår.
3 kommentarer:
Så sant! Visst är det viktigt att också ha insikt i det förflutna för att kunna integrera sig och inte uppfattas som en "naivt ovetande långtidsturist". Och visst är gamla foton bara helt otroligt intresanta att se! Verkligen synd det inte finns fler tagna från platsen där jag bor.
Det har du nog helt rätt i!
Som blivande historielärare tycker jag att du har helt rätt. För att förstå idag måste man också ha kunskap om igår. Det som har hänt förut påverkar ju det som sker idag.
Kram Dila
Skicka en kommentar