jag tycker inte om att ta upp den italienska politiken i min blogg, av hundra olika anledningar och främst för att jag tycker att många svenskar ofta uttalar sig utan att veta vad de pratar om, och jag inte orkar ta en diskution med dem. men nu, när det skrivs överallt om det här även i sverige, (här, här och här tillexempel) och det dessutom är otroligt viktigt det som hänt, så tänker jag uttala mig,
jag anser att oavsett om man är premiärminister eller ej så ska man stå till svars inför lagen som alla andra. la legge è uguale per tutti. att försöka göra sina privata affärer till nationella sådana, och sedan hävda att komunisterna sitter i författingsdomstolen håller inte enligt mig. jag tycker det känns skönt att italiens statsskick trots tydliga brister visar på att någonstans går gränsen. (är det någon som kommer ihåg hur mussolini manipulerade makten?) och värnar om något så grundläggande inom demokratin som att alla är lika inför lagen.
notate bene, jag har inget emot berlusconi. jag tycker varken att han är bättre eller sämre än andra politiker italien haft (o)turen att styras av. och blir han den förste att stå till svars för sina handlingar är det ett nödvändigt ont italien har behov av. jag ser ingen som helst anledning till att en person som utreds för allvarliga brott, ska komma undan bara för att han blivit premiärminister. och att sedan gör hela grejen till att vänstern vill sätta dit honom. det är enligt mig en något snäv och orättvis syn på varför just den här lagen, lodo alfano, inte godkänns och anses icke-kostitutionell.
kanske är det bara i italien en man som är utredd för liknande brott stolt kan sitta på makten och inte känna någon anledning till att avgå. just för att italienarna och lagarna tillåtit det alldeles för länge och åt alldeles för många politiker. jag tycker att i ett demokratiskt land kan man kräva att de som sitter på makten inte är brottslingar. kanske är det höga förväntningar i ett land som detta. men det är aldrig för sent att försöka ändra på det enligt mig.
mi dispiace berlusca, ma ci voleva proprio.
foto från info-wars.org
jag anser att oavsett om man är premiärminister eller ej så ska man stå till svars inför lagen som alla andra. la legge è uguale per tutti. att försöka göra sina privata affärer till nationella sådana, och sedan hävda att komunisterna sitter i författingsdomstolen håller inte enligt mig. jag tycker det känns skönt att italiens statsskick trots tydliga brister visar på att någonstans går gränsen. (är det någon som kommer ihåg hur mussolini manipulerade makten?) och värnar om något så grundläggande inom demokratin som att alla är lika inför lagen.
notate bene, jag har inget emot berlusconi. jag tycker varken att han är bättre eller sämre än andra politiker italien haft (o)turen att styras av. och blir han den förste att stå till svars för sina handlingar är det ett nödvändigt ont italien har behov av. jag ser ingen som helst anledning till att en person som utreds för allvarliga brott, ska komma undan bara för att han blivit premiärminister. och att sedan gör hela grejen till att vänstern vill sätta dit honom. det är enligt mig en något snäv och orättvis syn på varför just den här lagen, lodo alfano, inte godkänns och anses icke-kostitutionell.
kanske är det bara i italien en man som är utredd för liknande brott stolt kan sitta på makten och inte känna någon anledning till att avgå. just för att italienarna och lagarna tillåtit det alldeles för länge och åt alldeles för många politiker. jag tycker att i ett demokratiskt land kan man kräva att de som sitter på makten inte är brottslingar. kanske är det höga förväntningar i ett land som detta. men det är aldrig för sent att försöka ändra på det enligt mig.
mi dispiace berlusca, ma ci voleva proprio.
foto från info-wars.org
15 kommentarer:
Dessa "brott" han begår är vanliga i affärsvärlden. Tyvärr kan man inte blanda in dem i politik. Berslusconi är handlingskraftig, det gillar jag, men sådant visas aldrig i svensk media. Däremot det omoraliska han pysslar med är inte bra. Men om vi nu ärligt granskar den svenska politiken: är alla lika inför lagen där med? Nej. Mycket bus syns inte i det "politiskt korrekta" Sverige. Men tur att man har vänner som berättar. ;=) Sexklubbsbesök med skattepengar är vanligare än vad vi vet :=0. Bra inlägg!
Sophie:
Jag håller med om mycket, men jag håller inte med om det du skriver att Berlusconi varken är bättre eller sämre än andra politiker som Italien har haft.. För min del så är B ingen politiker - han är en korrupt affärsman som gav sig in i politiken för att rädda sitt imperium (och sitt eget skinn!)och skaffa sig så mycket makt som möjligt! En riktigt politiker är beredd att möta och konfrontera sig med oppositionen..inte som Berlusconi som bara håller monologer och vägrar debattera med sina motståndare...(e mi fermo qui se no vado avanti tutta la notte...)
Johanna:
"Brotten" som Berlusconi har begått är inga' småsaker precis...han har bl.a. mutat domare och advokater för att tjäna miljarder... (och tro inte att de miljarderna kommer den vanliga italienaren till godo...). I Sverige avgick Mona Sahlin för att hon handlat Toblerone på regeringens kontokort...
det här är intressanta kommentarer att följa.. tack!
Och glöm inte upptäcket om att hundratals polikter håll på med pedofili, ingen undran att lagen omkring det är inte hårdare.... (nu pratar jag inte om Italien)Cleo
Det jag ville fà fram àr att alla àr inte lika infòr lagen, varken hàr eller i Sverige. Mona àr nu socialdemokraternas ledare.
Det som Berlusconi gòr tillhòr affàrsvàrlden INTE politiken. det àr vad jag vill fà fram. B kan inte kan skilja pà àpplen och pàron. Handlingskraftig àr han, det àr ett plus.
Mona erkände att hon gjort fel (även om det verkligen rörde sig om ett mindre "brott") och tog konsekvenserna av det och avgick. Berlusconi erkänner ALDRIG att han har gjort fel - det är ALLTID vänsterns fel, eller så har han blivit missförstådd, eller så är det domaren som inte kan lagarna, eller...osv.osv... Vad du sen' menar med "handlingskraftig" kan jag inte riktigt förstå...
B är ingen politiker, det stämmer - det stämmer också att han var en korrupt affärsman. Liksom säkert alla andra affärsmän på hans nivå. Han har antagligen mutat domare och advokater för att få igenom affärer. Tyvärr var det väl så det gick till i italien och kanske händer det fortfarande.
Att han "gav sig in i politiken för att rädda sitt imperium" tror jag inte så mycket på. Det har mer att göra med att B är otroligt viljestark och så gärna vill ha folkets uppskattning. Det kan möjligtvis stämma att han var rädd för att inte kunna göra mer som affärsman. Att det mest skulle bli anklagelser och rättegångar. Men jag tror att den störta anleningen var att han ville söka nya utmaningar och som sagt vill han bli uppskattad. Därför tror jag att om någon kan göra något för italien idag så är det B. Just därför att han drivs av att visa att han kan.
När det gäller att konfrontera sig med oppositionen tror jag säkert att han skulle göra det om det fanns möjlighet. Oppositionen i italien idag är tyvärr ett minst lika sorgligt kapitel som B. Den är sammansatt av olika partier som inte har något gemensamt förutom sitt Berlussconihat. Det är snarare de som vägrar att debattera eftersom de inte klarar sig mot Bs monologer. B är otroligt bra på att prata (även om det EGENTLIGEN inte sägs så mycket) så ingen vill egentligen möta honom. När det sker så blir det bara tjäbbel och dom pratar i mun på varandra och försöker överrösta varandra. Hela tiden om helt onödiga saker utan att komma fram till något konkret. Men det är absolut inte bara Bs fel. Samma tendenser ser vi tyvärr komma i sverige också. TV vill ju ha det så.
Jag är ingen stor beundrare av Berlusconi. Men som sagt ser jag inget alternativ. Det finns ingen som visar samma handlingskrft (i alla fall i teorin) som B. Jag tror att italien måste ta chansen att låta B visa vad han går för nu. Tyvärr är det ytterst svårt att förstå vad politikerna verkligen gör i italien. Det är svårt i sverige också men mycket värre i italien. Vi kan bara hoppas på att Berlusconi får chans att visa att han VERKLIGEN vill och kan förändra italien till det bättre. Att nu sätta igång med rättegångar som handlar om saker han gjorde för många år sedan tjänar ingenting till. Det kommer bara att stanna upp italien än en gång.
Varför är Berlusconi EGENTLIGEN hatad?
Det hela börjar med TV. I italien liksom i sverige ansågs det en gång i tiden (på 80-talet) att TV skulle vara statligt och att privat TV var något som skulle vara förbjudet. I italien fanns den statliga TV RAI men det var också tillåtet med lokalTV-kanaler.
Berlusconi var dock av en annan åsikt och bstämde sig för att införa privat kommersiell underhållningsTV efter amerikansk modell. Han köpte upp ett stort antal lokala tv-bolag och började sände samma program på alla stationer så att lokltv-kanalerna i praktiken bildade en nationell kanal.
Det blev naturligtvis stor debatt och Berlusconi gav ansikte åt "USA-imperalismen" som spred sig genom "amerikansk" kommersiell TV till europa. Till slut ingrep de lokala domstolarna i Rom, Milano och Pescara och man förbjöd Berlusconi att sända samma program på olika lokal-kanaler.
Berlusconis program hade då hunnit bli väldigt populära och när kanalerna släcktes ner och Berlusconi visade ett meddelande i rutan där han protesterade mot förbudet. Efter fyra dagar kom regeringen med ett förslag om lagändring som gjorde det lagligt för Berlusconi att sända TV. Sändningarna återupptogs. En månad senare när det skulle röstas i parlamentet röstades förslaget dock ner. Men man arbetade om lagförslaget och efter yttligare en månad röstade parlamentet ja till förslaget.
Det var naturligtvis mycket diskussion om detta och landet delades mellan dom som ville förbjuda privat tv och de som ville ha kvar den. I och med att programmen blivit väldigt populära skulle också regeringen förlora mycket på att förbjuda Berlusconis TV. Motståndarna ansåg att det var Berlusconis vänskap med premiärminister Craxi som lade grunden till lagändringen. Anklagelser om mutor uppkom också.
När Berlusconi sedan började köpa aktier i mediaförtaget Mondadori som förutom böcker, skvallertidningar, veckotiningar och modetidningar också gav ut dagstidningen La Repubblica och de politiska veckomagasinen L'Espresso och Panorama blev Berlusconi den italienska vänsterns fiende nummer 1. Dagstidningen La Repubblica och det politiska veckomagasinet L'Espresso som var vänsterorienterade utmålade Berlusconi som ett kapitalistiskt monster som försökte förgöra tidningarna.
Vid slutet av 80-talet fanns det tre ägare till mondadori: Arvingarna till Mondadori, De Benedetti och Berlusconi. För att förhindra Berlusconi från att ta makten så görs en överenskommelse mellan De Benedetti och arvingarna. Arvingarna skriver på ett kontrakt där dom förbindelser sig att sälja sina aktier till De Benedetti i framtiden. Efter ett tag ändrar sig dock arvingarna och säljer aktierna till Berlusconi istället. La Repubblica och L'Espresso rasade naturligtvis mot detta och om vartannat så strejkade dom vilt eoch skrev artiklar mot Belusconi. De Benedetti gick till domstol för att visa på att han hade ett kontrakt och 1990 gav domstolen De Benedetti rätt. Berlusconi överklagade dock och 1991 gav den högre domstolen istället Berlusconi rätt att köpa Mondadori.
Jornalisterna på La Repubblica och L'Espresso protesterade vilt och till slut grep till och med premiärminister Andreotti in och uppmanade parterna att komma överens. Det slutade med att Berlusconi sålde La Repubblica och L'Espresso till De Benedetti.
forts.
1994 bestämmer sig Berlusconi för att ge sig in i politiken och bildar Forza Italia. De Benedetti med sina tidningar La Repubblica och L'Espresso såg ju sedan tidigare Berlusconi som sin värsta fiende och fortsätter att skriva så mycket negativt dom bara kan om honom. Dom vänder upp och ner på hans liv för att hitta oklarheter och misstankar om svarta pengar, korruption, skattebrott och mutor.
1995 träder en kvinna fram och säger att domarna som dömde i den högre domstolen om Mondadori var vänner med Berlusconis advokat Previti och att hon hört Previti tala om att muta domarna. Kvinnan var vid den här tiden tillsammans med en politiker i Berlusconis parti Forza Italia. En politiker som sedan bytte sida och nu tillhör oppositionen.
I den första rättegången frias alla men fallet går vidare genom högre domstolar och till slut 2007 döms Previti och domarna till fängelse. 2009 bstäms också att Berlusconis Fininvest ska betal 750 miljoner euro i skadestånd till De Benedettis CIR.
m:
med tanke på att du lagt upp en hel uppsats bland kommentarerna, da vero sapientone, kanske du kan presentera dig också?
Hej
Hoppas du inte tog illa upp. Kanske kan tyckas vara för mycket.
Jag har försökt ställa samman kortfattat varför Berlusconi är så hatad. Det är oerhört svårt att få grepp på det om man inte vet något om honom.
Jag vill dock vara anonym på internet.
buona serata
"om man inte vet något" var inte riktat till dig alltså utan helt generellt.
Såg att det kunde se ut som jag "pekpinnade" dig (säger man så?). - jag menar det såg ut som att jag tyckte att du inte visste något - det menade jag inte.
uff - börjar bli sent
M:
ingen fara. det kändes bara väldigt ambitiöst. jag kan förstå om du vill vara anonym, men du får gärna höra av dig till mig via mail.
Det är egentligen bara en del av alla turer. Sanningen är - tror jag - att Berlusconi och De Benedetti förde en bitter maktkamp på 80-talet. De Benedetti var understödd av vänstern och hans bror var också betydelsefull i vänsterpartiet. Att vänsterfolk i regeringsställning gav De Benedetti fördelar kan nog ha gjort att Berlusconi tyckte sig ha rätten att inte följa alla regler för att vinna den maktkampen.
De Benedetti var den som ledde Olivetti och genom att muta vänsterpolitiker kunde Olivetti sälja gamla ej fungerande datorer och skrivare till posten.
Jag har skrivit ovan om Mondadori-affären som var del i maktkampen med De Benedetti, nästa gån De Benedetti och Berlusconi möttes i domstol var i SME-fallet.
Prodi bestämde att De Benedetti skulle få köpa det statliga SME som hade märkena Alemagna, Bertolli, Cirio, Mellin, Motta, Star, Surgela för ett (enligt Berlusconi och många andra) löjligt lågt pris.
Berlusconi samlade ihop några investerare och dom bjöd skyhögt över men fick inte köpa. Då blev det rättegång och Berlusconi vann. Det är en av de rättegångar Berlusconi är anklagad för att ha mutat domaren.
En brasklapp
Jag är långt ifrån någon expert på den italienska nutidshistorien så det KAN hända att något är felbeskrivet.
Jag har försökt få fram information för att fösöka föstå fenomenet Berlusconi och kanske framför allt svensk medias vinklade beskrivning av honom och italien. Eftersom den vinklade beskrivningen stör mig ofantligt mycket KAN det också hända att jag vinklar åt Berlusconis favör inte för att jag är något "fan" men mer för att på något sätt försöka balansera intrycken.
Skicka en kommentar