den svenska flaggan och svenskarna, och den italienska flaggan och italienarna

För inte så länge så länge sedan, när jag och min italienske pojkvän gick runt på Arlanda flygplats och tittade i souvenirbutiker, medan vårt försenade plan hem inte vill anlända, blev jag medveten om något mycket underligt jag förknippar med Sverige.

Min sambo stod och valde mellan en gul eller en blå t-shirt med den svenska flaggan på då jag kände något olustigt över dessa väldigt patriotiska tröjor.

Sedan jag var liten och fram till det att jag flyttade från Sverige (2002), har den svenska flaggan burit på en tvetydig innebörd. Det var okej att hissa den svenska flaggan och vara stolt över Sverige, men det var inte okej att gå runt med den svenska tröjan på kläder. Det var liksom hets mot folkgrupp eller ännu värre, något som var reserverat för de extrema nationalisterna och rasisterna. Jag minns att vi diskuterade ämnet, hur dessa högerextrema hade tagit monopol på vår flagga och smutsat ner den med negativa innebörder.

I Italien är den italienska flaggan, il tricolore, högt älskad, och använd i de mesta och flesta sammanhang. Tröjor med flaggan eller med Italia skrivet stort över bröstet ses överallt. Det ligger något moderiktigt och älskvärt över de italienska färgerna och ordet Italia. Något som ger extra värde. Ingenstans föds tanken att italienaren som bär sitt lands flagga på väskan eller tröjan känner hat mot de ickeitalienska, mot de annorlunda, mot invandrare.

Jag vet inte om det fortfarande är så som det var för 6 år sedan vad gäller den svenska flaggan. Om den fortfarande förknippas med något negativt som stryper kärleken stoltheten i de sunda svenskarna. Att älska sitt hemland har ingen negativ laddning alls. Det är inte synonymt med hat mot andra länder och folkslag. Men jag vet att i Italien är det positivt att bära sin flagga, att ha sitt land skrivet på sina kläder, och ingenstans förknippas det med invandrarfientliga grupper. Det ligger inget laddat som måste aktas. Bara kärlek och stolthet.

Och så borde det vara. Inga snedvridna individer borde ha rätt att göra en nationell symbol till sin. och min italienske pojkvän köpte en blå tröja med den svenska flaggan på bröstet, precis som det ska vara och jag sa ingenting om min olust. Jag dräpte den istället.