tisdag 29 april 2008

oundvikligt

det kommer man aldrig ifrån. att man är utländska.

att efternamnet skriker ut det, att utseendet möjliggör alla funderingar.
och att artighetsfraserna man får innehåller frågor.

sen kommer man inte ifrån att man är utlandssvenska heller. när man är i sverige.

om någon skulle undra så vet jag inte längre om jag svarat på fler frågor om varför jag flyttade till italien, på italienska eller på svenska. det har blivit en del av den jag är. på båda sidorna europa.

Inga kommentarer: