Florens är fullt av turister igen..

..precis som varje vår.
och nu är det äntligen vår. sådär så man svettas i skinnjackan vid lunch, så att ballerina är alldeles lagoma på fötterna och solglasögonen ett måste. fågelkvitter och doften av nyklippt gräs, och nygröna löv på träden längs med huvudgatorna. och sommarklädda skandinaviska och amerikanska turister.

även imorgon väntar universitetet på mig.
jag är ju faktiskt heltidsstuderande.

lurendrejare och realityshower

på tv just nu pratas de om personer som utövar tandläkaryrket utan att vara tandläkare. bedövningar och rotfyllningar och gudvetvad, av personer som inte vet mer än dig.

det bluffas en hel del i det här landet. falska tandläkare, läkare och advokater.

man bör inte lita på förste bäste. absolut inte i det här landet, där allt förfalskas.

samtidigt som det fortsätter pratas om den kvinnliga läkaren som deltar i italienska bigbrother och som hamnat i säng med en annan deltagare - och huruvida hon bör stängas av på grund av sitt beteende.

var är logiken i detta älskade land?

här har min cykel väntat på mig hela dagen

min fula skräpcykel som kostat mig 15 euro för drygt tre år sedan. cykellåset kostade mig 22 euro. men det var det värt, för man bör låsa sin cykel även om den är ful och utan egentligt värde, för alltid finns det någon i det här landet som har behov av det du inte är tillräckligt rädd om.

ett foto

måndag

mulet ute. inte speciellt kallt. en heldag på universitetet framför mig.

skillnad mellan sverige och italien

vill ni ha en mycket talande skillnad mellan de två länderna?

den berömda aktionen mot klimathotet, som tillochmed den svenska kungen ska delta i, som började i australien.

tror ni någon media ens nämnt det i italien?
tror ni att någon i italien kommer släcka någon lampa?

gör inte det.

för det här är italien, inte sverige.

mindre miljömedvetenhet, och betydligt mindre media retorik.

med en av landets största städer under sopor och farligt avfall, är intresset för glödlampe-energi-sparande-för-jordens-bästa lågt.

en italienare i Sverige

efter 19år i stockholm, i restaurangbranchen, var tredje månad åker han hem till sitt Neapel.

"Vi är inte gjorda för att leva i ett sådant här land. han som startade restaurangen för 25 år sedan har flytat hem till Milano. du tjänar pengar, det är rent och snyggt och ordnat är det. men klimatet, och människorna.... är du uppvuxen i italien kommer du aldrig till fullo förstå dem. du kommer aldrig till fullo trivas. de är kalla människor, de umgås och är öppna bara med sina närmaste. du kan bo i 15 år i samma höghus och adrig ha utbytt ett ord med dina grannar. de har anan humor. annan livststil. det blir aldrig samma sak. men du tjänar pengar. det gör du."

jag och min italienare åt lunch inne i stockholm på en italiensk restaurang. när de hörde att vi pratade italienska kom kocken och två till ut ur köket och bjöd oss på espresso i baren. och pratade om Sverige och Italien. om deras hemlängtan. och om hur mycket sverige har gett dem.
men att de inte tror att italienare inte kan känna sig behagligt hemma i Sverige bland svenskarna.

jag kan inte uttala mig. men min karl sa när vi steg på planet hem till Floren, att han kan tänka sig ett sommarhus i sverige, i norrland. men att han nog inte skulle kunna leva året om. någonstans i Sverige.

jag tror det handlar om solen. och värmen. medelhavet. som gör människor till något som ligger långt från de som lever med midnattsolen och de snövita vidderna.

olika. inte bättre eller sämre. olika.

jag lät honom prata, den napoletanske kocken, och inom mig tänkte jag att kanske är det lättare att vänja sig vid värmen och medelhavet än vid tystnaden och snöflingorna och de ljusa sommarnätterna. eller så inte. kanske är det svårare att glömma de ljusa sommarnätterna och den riktiga vintern.

mina stövletter

jag fick inte mina skor lagade. min skomakare tar lunch mellan kl 12.00 och klockan 17.00 nämligen.

har har siesta i 6 timmar!

och på hemvägen på grund av en buss som stannat mitt i trafiken på en smal lite tvärgatan fick alla lokalbussar, och alla annan trafik, ändra riktning och just förbi piazzan där min skomakare ligger, passerade ingen.

så det får blir på måndag då jag ska in till universitetet. och då ska jag fråga hur man kan ha sådana öppettider. hur man får det att gå runt.

Florens 28:e mars

Piazza della Signoria
kl 15.30

om ni undrar..

imorgon ska jag ta en kaffe (fast jag dricker ju inte kaffe, men vad säger man annars här i espressons hemland?) med Ana. Vi ska börja en filosofikurs på universitetet på måndag och vi känner att vi behöver peppa varandra innan. sen har vi ju inte pratat skit och fönstershoppat sedan innan påsk. det är hög tid minst sagt.

jag ska fotografera och hämta idéer till diverse inlägg för min och andras räkning, träffa ett gäng yngre svenskor som springer runt i italien för att försöka komma på vad de vill med framtiden (alltid intressanta samtal utan tvekan).

jag ska lämna in mina holländska stövletter hos min skomakare, om jag lyckas trots hans minst sagt underliga öppettider, jag ska köpa lack till min brevstämpel och brevpapper. (för jag har hittat en ny oldschool brevkompis) jag ska förbi posten för diverse ärenden. och så ska jag renskriva idéer till ett projekt som jag ska ha möte om på måndag.

jag ska göra mitt bästa för att uppdatera bloggen också.

alla vägar bär till Rom, eller till Italiensk tv...

en rolig sak med italiensk tv är att massor av kändisar från andra länder så gärna vill besöka italien att de dyker upp på alla olika inbjudningar för tvprogram. och förmodligen betalar italiensk tv enorma summor för "ospiti speciali", vip.

man kan se en dustin hoffman prata italienska. en lenny krawits sjunga italiensk smörmusik. se john travolta dansa sin medelålder till trots. en naomi cambell som pratar italienska och en victora silvstedt som leker tvvärdinna. en will smith som gråter under en intervju och penelope cruz som skådespelar på italienska.

ikväll är det en favorit, gerard depardieu, om än i ett urbota dåligt tvprogram.
fransmän som pratar italienska är mysiga.

men snälla Sverige

vilken issue det blir av allt som har med vikt att göra.

feta eller smala. allt är fel och alla har problem och man riskerar diabetes om man är fet eller anorexia om man har ett bmi under 18.

man är olycklig om man är fet och man är deprimerad om man är smal.

jag bor i landet som har europas smalaste kvinnor, och där man får vara smal utan att det är en hälsorisk. man får vara smal och det är faktiskt ingen som bryr sig.

och det är så skönt.

en mycket fin reklamfilm

här

[med Tottis fru Ilary Blasi i huvudrollen. det är minst sagt ett par som tjänar storkovan på reklam i det här landet. men iallafall.]

doften av hemma

det slog mig när vi landade på flygplatsen i Florens och klev ut i vårsolen för att gå in i terminalbyggnaden, att det inte luktade någonting. att det var hemma.

när vi landade i Stockholm en vecka tidigare och gick ut i friska luften efter att ha flugit direkt från Italien, luktade det annorlunda och utomlands, att vara ute, attgå förbi kafén och människor.

när jag packade upp mina nervikta kläder får att hänga in dem i garderoben hade de fortfarande en svensk-doft, på samma sätt som jag kände den italienska doften i mina kläder första hemresorna till sverige.

jag tror att lukt är väldigt förknippat med hemma. utgör någonslags mall för vad som är normalt, vad du är van vid. på samma sätt som att den parfym du bär känner du inte av när du burit den tilld den blivit din.

jag minns alla mina utlandsresor och hur de luktade. dofterna av ett annat land som inte var hemma. speciellt komer jag ihåg Indien och Ghana, Spanien och Amsterdam. och jag minns att när jag stod på Roms tågstation första gången och väntade på tåget upp mot Toscana, fylldes mina näsborrar med nya dofter och lukter. det luktade utomlands.

italien doftar inget speciellt längre. det är hemma för min näsa och mina sinnen. den svenska torra, lätta luften känns ovan och den fuktiga tunga italienska bekväm och hemvan.

när det hände vet jag inte exakt.
men jag vet att luktsinnet också kan byta hemland.
och att mitt har gjort det.

en bakgata..

nytt inlägg..

på Travelstart.
Om sightseeing i Florens.

Mozzarella, koreaner och japaner. Och soporna i Neapel..

Den berömda italienska osten Mozzarella, som är regionen Kampanien, och den italienska pizzans stora stolthet, har drabbats av dåligt rykte genom de stora sophämtningsproblemen i Neapel (som är huvudort i Kampanien).

Forskare har slagit larm om att sopbergen längs med gatorna och att de olagliga soptipparna med farligt avfall förorenar, och att bland annat mycket höga halter dioxin påträffats i grönsaker som odlas i regionen och i mozzarella osten (som är en färskost)

För några dagar sedan gick Korea ut och stoppade importen av Mozzarellan, och igår var det Japans tur. De hävdar att osten kan vara en hälsorisk.

Självklart svara italiens jordbruksminister att allt kontrolleras och att det är onödiga och överdrivna reaktioner. men även italienarna börjar tvivla och konsumtionen av mozzarellan har gått ner med 30% sedan problemen med soporna i Neapel tog fart igen efter jul.

problemet ligger i den berömda trovärdigheten. italienarna har lite förtroende för sina politiker och en försäkran betyder inte nödvändigtvis att det är okej.

självklart riskerar den redan olyckliga situationen i Kampanien att förvärras om ekonomin får ta smällen med minskad export av sin kulinariska stolthet, mozzarellan.

under tiden skeppas soporna till Tyskland och barnen i Neapel får tumörer på grund av föroreningen. politikerna ser åt ett annat håll och skyller på varandra och resten av italien börjar tveka när de ser mozzarellan i mataffären.

och jag visste inte ens att koreaner och japaner diggade mozzarellaost.

hemmafru-konversation [uppdaterad]

jag stryker våra sängkläder.

i italien har de nippran på underlakan med resårkanter. ni vet de som man ska trä på madrassens hörn.

det är ingen höjdare att stryka sådana.

jag: jag hatar denna uppfinnig. varför kan man inte ha vanliga raka lakan. jag har sovit mer än halva mitt liv på raka lakan och det har gått utmärkt.

min svärmor: men de är ju så praktiska. lakanet ligger perfekt hela tiden.

jag: men de är så opraktiska att stryka att jag blir knäpp. jag ordnar hellre lakanet när jag bäddar sängen på morgonen när jag stiger upp, än stryker de här elastiska sakerna.

min svärmor: man får ha lite tålamod. tänk innan de fanns strykbrädor med rundade hörn, hur bökigt det var.

jag: ni är faktiskt knäppa. jag ska åka till ikea och köpa lakan utan resårband i hörnen, lägga upp ett lager. jag kan inte spendera min tid på att stryka på det här viset.

min svärmor: gör det. men de skrynklar sig medan man sover, de utan resår.

*

uppdatering:

hahaha... det är visst en issue det här med lakan tillochmed för pojkspolingar i norrbotten.

två små hundar..

..vid ett stort träd.

[foto från vår lunchpicknick i parken idag]

vart tog den snygga lilla svenskan vägen?

min pojkvän har levt med övertygelsen att svenska tjejer generellt sett är väldigt snygga.

och brukar sådär älskvärt skämta och säga att när mitt bäst före datum gått ut ska han åka till stockholm och ta sig en annan svenska.

vi var som bekant även i Stockholm nu innan vi flög hem till Florens.

och vi gick runt i butiker, på stan, i gallerior och på restauranger. och spanade efter snygga svenskor.

haha.

allvarligt, jag som sade lugn och trygg att det är klart svenskorna är snygga, fick äta upp mina ord.

allvarligt alltså. vi hade svårt att få ihop till tio snygga brudar på en hel dag inne i stockholmscity.
vårt sista hopp lade vi på NK eftersom vi följde den sydeuropeiska logiken att dyra butiker är likamed snygga butiksbiträden. haha. så fel vi hade.

nej. vi förstod ingenting. vart har de snygga svenskorna tagit vägen?

ingen som vet, ingen som vet.

varför ska jag göra som du säger, när du inte gör det själv?

man kan fråga sig varför så många italienare röker. och varför de har gula tänder.

finns det inga tandläkare?

oja.
men tandläkaren säger, "du borde inte röka, det förstör dina tänder!", och sen går han ut med sin klient och tar en rökpaus.

mycket i italien handlar om det.

om trovärdigheten.
varför ska jag göra som du säger, när du inte gör det själv?

det kan handla om något så banalt som en tandläkare som vill få dig att sluta röka, men likväl om en politiker som vill få dig att betala skatt men inte gör det själv.

det är ett stort problem i Italien.

l' autorevolezza.

Varsågoda!

till höger hittar ni en lista som heter läsvärda inlägg.

jag har samlat de lite mer välskrivna inläggen från den här bloggen, så att ni kan hitta dem utan att behöva bläddra igenom alla dagars smånotiser.

ni som inte följt min blogg speciellt länge fick just något att bita i.
hehe

i en bokhylla i ett hus ute på landet i Toscana

hittar jag detta verk av Augusto Strindberg.
Svenska berättelser.

tryckt under sent 50tal.

Bland annat Hemsöborna( gli isolani di Hemsö)

Vad det pratas om just nu i Italien..

en italiensk journalist av egyptiskt urspung, som heter Magdi Allam och som sedan länge skriver för en av italiens största dagstidningar(il corriere della sera), ofta om issues som rör islam och integrering, har konverterat till katolismen nu under påsk och tagit "cristiano"(kristen) som sitt mellannamn. och lämnat islam bakom sig.

måhända att det kan vara svårt att förstå motsättningarna och den underliga razzism som finns mellan katoliker och muslimer i italien, men det borde inte vara speciellt svårt att förstå att denne man gjort något som inte ses med blida ögon av de radikala muslimerna.

Så sent som igår hade 138 intellektuella och viktiga muslimer runt om i den muslimska världen gått emot honom och kritiserar Påvens dop av honom och de åtföljande kommentarerna och hävdat att den katolska kyrkan bör ta avstånd från Magdi Cristiano Allam.

Jag förstår inte varför den fria viljan skrämmer så fruktansvärt.

uppdatering:
det pratas dessutom en hel del om en av deltagarna i den italienska versionen av BigBrother, en kvinnlig läkare, som hamnat i säng med en manlig konkurrent och nu hotar läkarförbundet att straffa henne. för läkare i italien ska enligt sin order alltid ha ett fläckfritt beteend även utanför sitt jobb.
hm.
hm.
vilket hyckleri.

att prenumerera på en tidning kan ge gråa hår

jag prenumererade en gång på en tidskrift här i Italien. den kom ut varje vecka låt oss säga på onsdag. enligt prenumerationen skulle den dimpa ner i min brevlåda senast på torsdagen.

haha.
hur ofta tror ni det hände?
aldrig.

jag fick tidningen allt från två tre dagar till en vecka (!) senare..då numret redan var oaktuellt.

så jag skrev, och jag ringde och jag klagade och visade min goda vilja. jag fick sammanlagt tre månader extra, gratis. sen stämde tidningförlaget posten i min kommun. för det visade sig att felet satt på ett postkontor några få meter från min brevlåda, och som delade ut när det passade.

förlaget grälade med posten och jag fick ingen tidning. min prenumeration gick ut och jag blev less. att få tidningen när den inte intresserade mig längre. jag tackade killen på kundservicen och han svarade uppgivet att han gjort vad han kunde. jag gick till posten och sa andate tutti a fanculo! mer än så kunde jag inte göra. en gubbe applåderade tillochmed i postkontorskön när jag skällde ut gubben i luckan.
haha

så är italien.

idag damp det ner en påminnelse om att förnya prenumerationen, som gick ut för över ett år sedan. jag antar att snubben på kundservicen fortfarande hoppas på mig. att jag ska börja om och prenumerera för den goda sakens skull.

men jag måste ladda mer tålamod innan jag ger mig in på det igen.

polcirkeln (jokkmokk)

jag och min italienare
(som aldrig hade sett så mycket snö i hela sitt liv som under vår resa till vinternorrland.)

fort var det gjort

påsken har varit och vi har ätit vårt sedvanliga lamm och druckit ett dyrt rött vin.

vi har bojkottat de kommersiella påskäggen i choklad i år för att de har priser som borde vara olagliga.

men vi har ätit den klassiska påskkakan, la colomba och druckit vitt bubbelvin.

och vi har inte följt Påvens direktsända påskfirande.

buhu

mina snygga stövletter som jag köpte i amsterdam i somras, pallade inte med svensk vinter.
efter en utekväll på grus i snöslask konsumerade jag upp klacken.
aha.

min skomakare är stängd för det är påsk och därför att man alltid hittar anledningar för att stänga sin butik i det här landet. och jag törs inte använda stövletterna innan de blivit omklackade för jag är livrädd att det ska hamna bortom all räddning.

så, med vinterstövlarna som är för varma och stövletterna ur form, har jag två alternativ.

springa runt i ballerinas eller köpa ett par nya vårskor med klack.

jag har ett desperat behov av att åka in till stan för att shoppa skor.
det här håller inte.

hur omvärlden ser på Italien

När omvärlden uttalar sig om italien kryper många fördomar och stereotyper fram.
Nu finns det svart på vitt vad som sägs om il bel paese runt om i världen.

Negativa omdömen om Italien:
- saknar allmän etik.
- saknar teamspirit.
- är långsamt.
- respekterar inte formella koder och privacyn.
- är inte konstant när det gäller att upprätthålla kvalité.
- har lite stolthet, lite kompetens och lite professionalitet.
- det är dyrt.

Positiva omdömen om Italien:
- det är känt i hela världen.
- individualismen.
- det informella, sympatin och värmen.
- designen, modet och maten.
- hedonismen, smaken, la dolce vita (det ljuva livet)
- den diffusa kreativiteten och flexibiliteten (som ligger på randen till kaos.)
- lite våld (även om väskryckning är välkänt)

jag kan utan att blinka hålla med om mycket av det som kommer fram i undersökningen. Om ni frågar mig är det negativa egenskap som irriterar mig mest den överdrivna individualismen som gör att samhällskänslan sjunker i botten och alla bryr sig bara om sin lilla värld. Något som kan vara mycket frustrerande. och som visar sig i det mest banala,från att slänga skräp på gatan till att fuska sig fram på andra bekostnad. När det kommer till de positiva sidorna av italien villl jag nog på delad förstaplats sätta värmen och kreativiteten, men inte bara, jag har blivit kvar här av fler än två anledningar.

[undersökningen är från 2005/2006 gjord på ett sample av 28tusen europeer, asiater, amerikaner och australienare, av Astra ricerche.]

för att veta mer om Italien sett med italienarnas ögon - läs följande inlägg jag skrev för travelstart.

travelstart

nytt inlägg

om Florens..

Florens heter Firenze på italienska och dess invånare kallas för Fiorentini.
Många räknar Florens som en av Italiens mest berömda städer, som skyltfönster stad, och årligen besöks Florens turister från världens alla hörn.

Florens statsvapen är Il Giglio, Lijlan. Florens fotbollslag heter la Fiorentina, har lila som lagfärg och tillhör historiskt sett en av de sju systrarna, de starkaste lagen i högsta divisionen, Serie A.

Florens är regionen Toscanas huvudstad, och ligger i centrala Italien, på slätten nedanför bergskedjan Apenninerna, mitt genom staden flyter floden Arno. Sammanlagt sex broar binder samman stadkärnan på ömsesidor floden. Den mest berömda bron är den så kallade Ponte Vecchio, som innehar de mest prestigefyllda juvelbutikerna, och som under den tyska ockupationen under andra världkriget var den enda bro som inte bombades.

Under en kort period på 1800talet var Florens Italiens huvudstad. Florens räknas som humanismen och renässansen vagga och har haft mycket stor betydelse för konst och vetenskap. Från Florens har många stora namn kommit som bland annat författaren till den gudomliga komedin, Dante Alghieri. Toscana hävdar gärna att den dialekt som ligger närmast riksitalienskan är den toscanska, av den anledningen att man utgått från Dante när man lagt grunden till det som blev det officiella språket. (de olika dialekterna i italen skiljer sig väsentligt åt och kunde snarast kallas olika språk innan enandet av italien och försöket till att hitta ett officiellt språk.) Ett tydligt dialektalt kännetecken på toscansk italienska är att det "äter upp" det hårda "c:et". exempelvis som i ordet "casa" som nästan kan låta som "hasa" när det uttalas på dialekt.

2007 hade Florens 364.779 invånare. (en tiondel är av utländsk urspung.)

Florens har ett av italiens största och viktigaste universitetet med tolv fakulteter och över 60 000 studenter, men räknas inte som en studentstad utan snarare som kultur och turiststad.

I den berömda vyn över Florens kan man beundra Domkyrkan, il Duomo, med den stora Brunelleschi kupolen. Men Florens bjuder på mycket mycket mer både ur konst och arkitektur synvinkel. Som Piazza Santa Croce, gli Uffizi (ett av italiens mest berömda museer),Palazzo Vecchio (statshuset), Palazzo Pitti (där storhertigen bodde och som nuförtiden används för bland annat stora modeveckan), Piazzale Michelangelo (uppe på höjden där man kan se ut över hela Florens), il Giardino di Boboli (Florens historiskt sett viktigaste trädgård).. och listan kan göras mycket mycket längre.


Har du inte besökt Florens är det kanske på tiden?

Mina tips för att flyga hit för rätt pris? läs mer här.

buona pasqua!

[glad påsk]

jag bjuder på lite vår.
fotat idag.

cigaretter och sprit

i Sverige för att köpa alkohol måste du gå till systembolaget. staten har monopol på försäljningen.

i Italien för att köpa cigaretter måste du gå till en tabacchi. staten har monopol på försäljningen.

där ser man vad som anses vara i behov av mer kontroll.

i Sverige dricker man mer starksprit än i italien och röker mindre.

i Italien röker man mer cigaretter och dricker mindre starksprit.

där ser man vad för problem monopolen löser.

Vad tycker du?

till höger har jag lagt upp en ny fråga ni kan svara på.
det handlar om italiensk fotboll.

Vilken italiensk stad intresserar dig mest?

var frågan i min lilla undersökning här på bloggen.

Svaret blev följande:
Rom fick 35% och Florens 33% och visade sig vara de mest populära bland er.
Neapel fick endast 7%, medan Milano 10% och Venedig hela 12%.

den stad som för tillfället intresserar mig mest, som jag helst skulle vilja besöka är Palermo.
det enda alternativet som inte fick en enda röst. Tänka sig.

Palermo.
(foto från www.hotelvilladamato.it)

jo...

..en bra sak med sverige är att kassörskorna och butiksbiträdena inte frågar efter mynt varje gång du betalar med sedlar. som de alltid gör här.
"du råkar inte ha tre öre? fem kronor?"
så alla gamla tanter letar i evigheter efter fem små centesimi i sina plånböcker, och köerna blir om möjligt ännu längre.

bra sverige.

bloggar du med?

även om jag ser att mina besökare gått ner sista dagarna, tackvare mitt obefintliga bloggande när jag varit i sverige, har jag en hel del nya läsare totalt sett.

så jag tänkte fråga,

läser du min blogg och bloggar själv?
låt mig veta.
dels så jag vet vem du är och dels för att kunna lägga upp dig bland mina länkar.

Snart är det sommar

(fotot från www.aboutflorence.com)

en big issue

I Italien är det vanligaste dödorsaken för personer i åldern 15-29år trafikolyckor.

5 tusen personer dör i den italienska trafiken varje år.

80 tusen får men och handikapp för livet.

300 tusen skadas.

varje år.

universell kunskap

jag har lärt mig under den här vistelsen i sverige, med min italienare i släptåg, är att många svenskar gärna säger att de kan något ord på italienska, och så lägger det fram följande ord med mer eller mindre lyckat uttal

vaffanculo.

så jag undrar hur det kommer sig. att just det ordet fått sådan spridning.har ni sett någon svensk komiker använda sig av det för att imitera en italiensk taxichaufför? eller har ni snappat upp det under någon hetsig fotbollsmatch?

hursomhelt är det intressant.
och ett ganska grovt ord. faktiskt. om ni inte visste det.

Torr luft

är ett helvete.

det är den svenska vinterluften jag pratar om.
som jag lämnade tidigt imorse på arlanda.

du blir torr i munnen hela tiden.

om du är förkyld, som jag är, torkar allt in i hjärnan och du kan inte snyta dig.

du för hosta bara för att det är torrt i luften.

ditt hår blir flygit och statiskt och det känns som om det ska falla i bitar.

nagelbanden blir frasiga. och fula.

men ansiktskrämen absorberar ansiktet på en gång.
det är positivt.

hursomhelst, även om det innebär skrynkliga kläder så föredrar jag hög luftfuktighet.

supa skallen av sig under helgen, vad är det för fel med det?

det är svårt att förklara alkohol och svenskar.

förklara varför det är socialt acceptabelt att vara så innihelvette-full, och varför det anses som ett nöje. varför kroppen som panikar i bakfylla är något normalt som man skrattar åt och tar sig igenom utan att oroa sig för hur kroppen och huvudet mår och varför.

(jag försöker inte ens förklara det för min italienare. )

vi drog på fest och efterfest och sällskapet badade i alkohol.

vi kom hem mot halv fem på morgonen och det enda han fick ur sig var:
"jag tycker synd om svenskarna."

jag har svårt att uttrycka mig om i ämnet.
för så är ju sverige som jag vuxit upp i. men jag tycker onekligen att det är obehagligt se på det med andra ögon. det är inte smickrande. verkligen inte.

det skälls och gnälls och alarmeras om så mycket.
men inte om hur alkohol-kåt det svenska helgnöjet är.

a casa

i stockholm låg det några futtiga centimeter med snö och vi sladdade upp i luften med flygplanet imorse. i florens är det lagomt varmt, barmark och grönt. och nästan helt öppna löv på träden.

skönt att vara hemma.

fast hemma var jag även i sverige.
underligt att känna sig hemma på två ställen.
som att zappa mellan olika verkligheter.

zappa mellan toscana och norrbotten.

jag känner mig rikast i världen.

för jag har två hem. två språk och två verkligheter som är mina.

nytt inlägg

om italien. och italienare, läs här.

Hör upp!

jag är i sverige sedan i torsdagskväll. och italienaren överlever förvånansvärt bra kylan (?) och norrbotten.

jag har fullt upp. bland annat har jag dragit ut en visdomstand.
Aj!

det duger som ursäkt för minst en dag till av bloggtorka. ikväll ska jag dränka mina tandsorger på sant svenskt vis.

jag skriver imorgon. lita på det.

servito e riverito? italienska män och en italiensk feminist

jämställdhet har aldrig varit italiens starka sida.
det är lätt att kritisera. vilket jag ofta också gör.samhället är strukturerat på ett sätt som gör det svårt för kvinnor att jobba och ha barn samtidigt, den katolska kyrkan och latinokulturen har stort inflytande på uppfostran och bilden av hurdan den perfekta kvinnan bör vara. även om jag tycker att vågskålen väger över så pass inom andra områden att jag fortfarande vill leva här.

häromdagen satt en italiensk feminist och pratade i ett morgonprogram på tv. jag kunde ju inte annat än lyssna.

det intressanta vara att hon ville understryka att de italienska kvinnorna inte kan skylla på männen hela tiden. att kvinnan har rättigheter men även ansvar. ansvar att se till att hennes barn inte uppfostras olika pågrund av deras kön. (som ni nog kan förstå så håller de italienska mödrarna ofta i huvudansvaret för uppfostran.) att de italienska kvinnorna inte kan skämma bort sina söner så som de så ofta gör. inte låte de leva lill-prins liv hemma medan systern blir mammas medhjälpare i hemmet. inte ge de unga gossebarnen en snedvriden bild av hurdan kvinnan är, och inte skämma bort honom så att han förväntar sig ett visst uppförande av sin blivande partner.

italienska mammor har en stor dos av överdrivet hönsmammeri. och många män är vana vid en mor som skämmer bort de på alla sätt och vis och kvinnorna vana sedan barnsben att mannen ska ta det lugnt hemma och vara servito e riverito. (serverad och aktad)
allt detta kan alltså få som konsekvens att männen söker sig till kvinnor som fortsätter behandla dem på det sättet, dumt vore det väl annars?, och/eller ser till att kräva det av sina kvinnor.

i en kultur som den italienska där jämställdheten ligger på is, men där kvinnan sitter med mycket stort inflytande, behöver kvinnorna lära sig att deras älskade bortskämda son, deras lille prins, kommer bli precis som sin far, mannen hon gifte sig med för 30år sedan och som hon gnäller på dagarna i ända. för hans mor, hade gett honom samma uppväxt, och vi är ju inte annat än barn av vår tid och vår uppväxt.

det är lätt att gnälla på vad männen förväntar sig av en kvinna, något svårare se sambandet med vad du gett männen för förväntningar sedan barnsben.

italiens jämställdhetsproblem bottnar mycket i hur de italienska mammorna är med sina söner.

Neapel och soporna - igen

man vet inte om man ska skratta eller gråta. med allt det här om soporna som ligger utmed gatorna i Neapel sedan i julas. nu uppges det att det ligger 400tusen ton (!!) sopor utmed gatorna i Neapel. det går inte att föreställa sig.

problemet ligger även i kulturen. endast 10% av avfallet i syditalien sopsorteras. i norditalien når sorteringen nästan 50%. utan att vara fördomsfull talar siffrona för sig själv, det är avskyvärt låg miljömedvetenhet och ansvarstagande i syditalien. och ovanpå det lägger man organiserad kriminalitet som styr sophämtningen och omöjliggör för staten att ingripa.

den italienska regeringen, som sedemera föll, tillsatte en specialkomissarie för att få bukt med problemet. igår kom det fram att han har lagt ut 50tusen euro på en undersökning för att ta reda på vad befolkningen i Neapel tycker om problemet. nödvändigt spenderade pengar, för vad tror ni svaret var? tror ni någon var glad och stolt över situationen? 50tusen euro rakt i sjön.

grejen med italien är att ibland blir man matt. och orkar inte bry sig. om de som borde ta tag i problemet slänger ut så mycket pengar för sådana idiotiska saker. hur tror ni det fungerar överlag här?

personligen tycker jag att det hela är en mycket komplex fråga.
men, no offense, som man bäddar får man ligga.

man kan inte ge plats och ansvar åt maffian och försvåra för staten och tro att det är för samhällets bästa. man kan inte tänka så långt näsa räcker och strunta i att sopsortera när staden bokstavligen druknar i sopor. och man kan inte förvänta sig att resten av italien frivilligt tar på sig ansvaret. även om det i slutändan kommer att bli så.

och motsättningarna mellan nord och syd får bara mer kraft. syditalien som känner sig övergivet av staten och ropar på hjälp. och norditalien som inte vill behöva ta ansvar för de ansvarslösa, vill inte ta sig an deras osorterade sopor.


bottomline:
jag tycker uppriktigt synd om barnen. som går till skolan zickzack genom soporna och får tumörer och hälsoproblem. för det är aldrig barns fel.

cambio moglie

här i italien går en reality-tv serie som handlar om kvinnor som byter man hus och barn för en vecka..

jag kände mig lite som de kvinnorna när jag kom hem igår. så obeskrivligt skönt att få tillbaka mitt hus, min ordning, och mina hundar uppfostrade som jag vill och anpassade efter mig.

och pojkvännen såklart.

om ni inte har läst..

så har jag pubblicerat ett

nytt inlägg på travelstart bloggen.

om en mycket berömd bro här i staden..

tornata a casa

idag tisdag kom jag hem till florens igen.

imorgon onsdag fyller jag år.

i övermorgon, på torsdag flyger jag och italienaren upp till norrbotten.

*

jag ber om ursäkt för den urusla uppdateringen. men jag hade ju förvarnat. i sverige ska det nog bli betydligt lättare hålla bloggen vid liv...

flygande apelsiner och lòrdagsutflykt

det fortsàtter att storma. det stora apelsintràdet i tràdgàrden har blivit livsfarligt. vid toscanas kust har vi vindbyar uppemot 150km/h om man ska tro nyheterna.det bokstaligen flyger apelsiner! igèr fick jag en rakt i làndryggen nàr det blàste till precis dà jag passerade tràdet. det blir friskt mycket c-vitamin just nu, fòr att àta upp alla flygande apelsiner.

imorgon ska jag ge mig in pà nàgot ytterst tròttsamt. stiga upp och fixa alla hundarna klockan 6 ta bussen fràn grosseto klockan 7 pà morgonen, fòr att hinna till univ inne i florens till halv 10. pà nytt tillbaka hit med bussen vid lunch fòr att inte làmna de smà mopsliven ensamma fòr lànge. det blir 5 timmar bussresa pà en fòrmiddag och tre timmar public speaking lektion. jag ska hàlla tal om varfòr man ska làsa vidare pà universitet efter gymnasiet. inte speciellt svàrt, jag har miljontals argument fòr det. man ska odla sin hjàrna sàklart. men jag ser inte fram emot morgondagen.

synd pà det dàliga vàdret, det blir inte sà roliga foton ju. inte sà roligt att fota ens. inte roligt gà utanfòr dòrren en gàng.

fòrklaring..

om nàgon undrar vad jag har fòr mig, sà sitter jag barnvakt.

àt smà smà mopsar.

jag tror det àr bland det trevligaste man kan gòra som extraknàck.

det hàr àr Marcus. en gammal mopsherre, svensk, italiensk och internationell utstàllningschampion. han làgger pà sin smiiil och charm-min just pà det hàr fotot.

vi tillbringar frukosten ihop och och somnar framfòr tv'n tillsammans sent pà natten.
han àr ett utmàrkt subsitut fòr min karl. ikvàll ska han vakta huset, vilket fòrmodligen innebàr att han kommer stornjuta av att sova och snarka i min sàng, fòr jag ska ut pà partajj.

nàgon màtta pà lantlivet.

gillar ni linnet?

sà finns den pà intimissimi fòr 50euro.

jag slog till igàr.

uppdatering

det stormar ute.

fotot àr alltsà taget igàr. fràn tràdgàrden. det man ser àr en av de beròmda bergsbyarna som byggts av etruskerna. och som ligger och blickar ner òver toscansca maremman.

det beròmda ovadret har dragit ner genom europa och kommit hela vàgen hit.
mars ar verkligen en lòmsk mànad.

jag sitter och gàr igenom artiklar om den italienska identiteten. den r ju som bekant allt annat àn enhetlig. sà det ar mycket intressant. jag ska utveckla det hela senare hàr pa bloggen.

dagens gulligaste: min sambo ringer fràn florens. har suttit och tittat pà vàderprognoser fòr norrland ( den 13mars flyger vi nàmligen upp till mina hemtrakter fòr lite semester) och ringer helt livràdd fòr att beràtta att det kommer vara minus 10 grader. han tror attt han kommer frysa ihjàl redan pa flyget upp till lulea. ujuj.

ar ni kvar darute?

jag sitter ute pa vischan. i ett hus hos ett par vanner. jag har en granddanios och en franskbuldogg vid mina fòtter. och ett internet med modem (!!)jag har atit sa mycket mat jag tror jag spricker. men det ar sa. man ater en himla massa ute pa landet.

i lordags hade vi en latt jordbavning pa morgonen,(i florens) som jag knappt kande av men som univ professorn blev alldeles nojjig av. ut oh in ur byggnader och massa panik. ingen jattegrej om jag fattat det ratt..men lite vibrerade det.

annars sitter jag i solen pa dagarna. ska greja lite foton och skriva rejala inlagg. men det blir inte ikvall och inte pa den har datorn. den pallar inte med att ladda upp bilder.vilken falshback det har med modem hòrrnini..

sa, annan dator..imorgon.

ni kan roa er med mitt fòrra travelstart inlagg sa lange.

tack fòr talamodet. men italien uta pa vischan ar italien uta pa vischan. och det ar alldeles underbart...aven om det kan vara omstandigt for en bloggare..