uppdatering

det är svårt att vara normal när man har konstant tandvärk. lätt hänt att man blir elak grinig och jobbig och för lust att göra noll och ingenting, utöver att droga sig med smärtstillande.
sen sitter man och googlar på visdomständer och dess besvär och vill bara gråta.

hursomhelst är dagen fylld med hopp. ikväll tar jag mitt fjärde antibiotikapiller och saker och ting borde börja styra upp sig med min förbannade tand. tackolov har familjen en insider på sjukhuset och jag får dyra antibiotikapiller helt gratis. det hade bara fattats att jag behövt punga ut med 48 euro medicin.

nu ska jag mot min vilja och med värk ta mig an diverse saker som jag måste reda ut. snart återgår allt till det vanliga med universitet och must-do's.

jag vill kunna gapa. tugga mat och sova utan att vrida mig av tandvärk. ska det vara så svårt?
svar: ja.